Podge - nya albumet Natural Causes ute nu!

Här kan du köpa vår musik online

2010-07-25T19:31:00.002+02:00

För er som tycker att fysiska skivor är alldeles för svåra att hålla rätt på, eller som bara vill provsmaka några låtar, besök någon av dessa sidor där albumet Natural Causes nu finns:

http://www.amazon.co.uk/gp/product/B003TZS5AA/ref=dm_sp_alb?ie=UTF8&qid=1280079005&sr=8-2

http://www.jamba.se/jmp/goto/music/album/details/albumId/10937063

http://www.tonlist.is/Music/Album/537845/podge/natural_causes/

http://www.tradebit.com/filedetail.php/103547633-natural-causes

http://www.emusic.com/album/Podge-Natural-Causes-MP3-Download/11997921.html

Nu finns vi på Spotify!

2010-07-25T19:19:00.002+02:00

Äntligen!
Här är länken till skivan Natural Causes på Spotify: Podge

Ha en fortsatt skön sommar!

Podge

Podge meddelar härmed..

2010-07-12T23:46:00.006+02:00

..att nu tar vi paus. På obestämd tid. Det låter ruggigt, läskigt, tråkigt och skrämmande, vi vet, men vi kommer tillbaka! Håll ut!

Så länge får ni nöja er med skivan Natural Causes (som inom vääldigt kort även finns på Spotify!) och kika in här lite nu och då och kolla om något händer :)

Tack för nästan halva våra liv tillsammans! Nu väntar nya äventyr i form av musikfolkhögskola x2, USA-resa, Mali-resa och ännu mer att få ut av Stockholm.

"...now we're heading of for new adventures, but I'm sure you can find us by a fireplace near The Great Lake very soon..."

Sweden Mali Voices 2010 är över..

2010-07-12T23:38:00.002+02:00

..och vilken fantastisk helg med underbara artister från både Sverige och Mali! HURRA!

Stinas bilder från festivalveckan kan ni se här: http://www.facebook.com/?ref=logo#!/album.php?aid=231391&id=557613828

På radion igen!

2010-06-06T00:00:00.003+02:00

Här har det varit tyst alles för länge nu, men lite uppdatering:

Gå in på http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=50&date=2010-06-04 och tryck på 10.30-11.00, där finns en intervju med Jonna om nya skivan från Radio Jämtland.

Annars jobbar vi med förberedelser inför festivalen Sweden Mali Voices som vi ska spela på 8-10 juli på Fröjdholmen i Oviken, Jämtland. Det kommer bli en fantastisk helg! Info om detta finns på http://swedenmalivoices.com/wp/ Där kommer vi spela vår sista spelning innan det kommande "uppehållet" av Podge. Två av oss Podge:are har kommit in på musik-folkhögskolor, så vi hamnar på lite olika ställen till hösten för att prova på annat här i livet. Men detta innebär såklart inte slutet för oss. Vi kommer igen sen!

Hade bra så länge!

Tack för festen Stockholm!

2010-05-08T00:40:00.003+02:00

Foto: Vilhelm Stokstad

Releasefesten på Nalen för en vecka sen var som en dröm! Fullt med folk, grym musik och skönt folk, tack för det!
Nu kan du kolla in bilder från kvällen på Facebook som Joachim Müller tagit: http://www.facebook.com/album.php?aid=431544&id=749015649&ref=mf och i Podge-gruppen har jag lagt upp bilder som Vilhelm Stokstad har tagit: http://www.facebook.com/PodgeStive?v=wall&story_fbid=119755941378961#!/photo_search.php?oid=41204687929&view=all

Jobbar på det här med filmer..jag filmade en del under kvällen, men himlasch vad tid det tar att fixa klippen för att kunna lägga upp...återkommer.

På väg till Skåne nu. Nattbussen+jag.

Mycket kärlek!

/Stive

Den blå staden.

2010-04-25T20:28:00.004+02:00

Nu är Stockholm pyntat till tänderna med blåa affischer. Om du bla går en runda längs Götgatan så kommer ditt synfält att färgas av budskapet om vår kommande fest!

Remember that dream you had about when you walk through Götgatan and it's all blue. Believe me - it has now become true!

Hemma i Jämtland vid påsk. Uppslag från ÖP dagen innan releasefesten + nyuppackade skivan!

Home in Jämtland at Easter. Spread from the local newspaper ÖP the day before the releaseparty in Östersund + the unpacked new CD!

För några veckor sen var det inbrott i huset där vi har replokal. Vi hade osannolik tur och klarade oss helt och hållet från stölder på vår våning. Men alla band på våning 2 fick sina rum plundrade på värdefulla grejer. Så Penny 'stackars' Century förvarade de ynka saker som fanns kvar i deras lokal i vårt rum tills de fått ett nytt lås.

"Skämmes ta me faan" ni som snodde allas älskade instrument och andra tillhörligheter! Tillkänna ge er och ni ska få den behandling ni förtjänar efter en sån onådigt idiotisk handling!

There was burglary in the house where we have our rehearsal room. We were lucky and didn't loose anything, but Penny Century did and stored some things in our room while they were waiting foor a new door lock. Damn you that stealed all those things!

Glasögonrep.

2010-04-23T23:12:00.003+02:00

Hittade just bilder från ett glasögonrep, strax innan vi åkte till Nalen för att spela den 20:e mars!

Mike!

Stive!

Lenny!

Jonny!

Sonny!

Se upp Sthlm!

2010-04-23T23:04:00.001+02:00

Nu har Jonny varit flitig och designat nya affischer och flyers och tryckt upp, så imorn kutar jag och Mike ut på stan och smäller upp dom överallt! Se upp! Podge invaderar och ingen kommer undan! /Stive

2010-04-18T10:20:00.002+02:00

Här är bilder från Stampenspelningen 2:a feb -10, bläddra en bit så kommer vi :)

http://foto.fight-club.se/#221

PlaneraMera!

2010-04-12T21:38:00.002+02:00

Ikväll har vi planerat inför nästa releasefest som kommer hållas här i Stockholm 1 maj på Alcazarscenen på Nalen! Mer info på: http://www.facebook.com/#!/event.php?eid=108430302528686&index=1 samt på Nalens egen hemsida: http://www.nalen.com/KonsertInfo.aspx?HId=5&KId=2554

Hade!

Över 10000!

2010-04-07T20:59:00.002+02:00

Nu har vi haft fler än 10000 besökare på vår Myspace-sida! Det är ju megabra! Hurra! Firing på det tycker jag :)

/Stive

2010-04-07T20:20:00.002+02:00

Nu finns Podge på YouTube för första gången i historien som något fan lagt upp!

http://www.youtube.com/watch?v=Li0nVUTmW2A

Jag jobbar på att lägga upp hela konserten så snart jag fått till det med format, storlekar osv.

/Stive

Fantastiska recensioner!

2010-04-07T20:16:00.002+02:00

I tisdagens ÖstersundsPosten och Länstidningen publicerades dessa två härliga recensioner om vår releasefest:

http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.1934259-podge-releasefest-en-enda-stor-gruppkram

http://ltz.se/noje/nojeochlivsstil/1.1934749-samspelt-gladje-som-traffar-rakt-i-hjartat

Tack så väldigt mycket för fint skriveri!

Tack alla som kom!

2010-04-04T22:02:00.002+02:00

Tack alla härliga människor som kom och gjorde vår releasefest helt fantastiskt rolig!

Tack Marcus och Five Leaf Clover för er härliga support och Robbie Rulah för svänget mellan akterna, vad hade kvällen blivit utan er? :)

Tack Affe för de underbart goda pajerna vi fick i logen och tack Roland (+ Åsa) för det grymma ljudet!

Och alla andra som känner sig träffade och som hjälpte till under kvällen, och framför allt publiken! Ni är bäst!

I vår grupp på Facebook har Leffe lagt upp ett klipp från konserten, mera kommer!

Nu laddar vi inför nästa releasefest i Stockholm 1 maj!

Radio-walk

2010-04-01T20:30:00.002+02:00

När jag närmade mig Östersunds centrum idag strax innan kl 13 ringde mobilen, och jag gillar verkligen inte att prata när jag kör, så jag blev lite okoncentrerad, men gjorde mitt bästa. "Hej, det är Leif Landin från Radio Jämtland, du går på om 6 sekunder!" "Ah, men jag kör ju bil...!"....."och nu har jag ringt upp en tjej som har nått spännande på gång.." http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=50 Tryck sen på 12.30-13.00 och i det kommer jag in ca 19.35 min in i klippet.

Jag hittade tillslut ett ställe att kör in till kanten, men då var den korta intervjun nästan slut. Undrar vad jag sa..nämnde iaf nått om skivan vad jag minns. Heja PR-Stina, i med ettan och iväg mot One FM:s studio på Storgatan, fem min kvar tills vi skulle rulla igång där. Tids-optimisten på G.

Hittade till parkeringen jag fick låna av Linns snälla mamma Anita, tog de 80 skivorna i en låda under armen och sprang ner mot vattnet. Linn ringer, jag svarar och skivorna ramlar ut på backen och ut över gatan. F*ck! Lägger på i Linns öra och slänger ihop allt i väskan och kutar ännu snabbare. Kul att komma flååsandes till direktsänd radio. Men när jag väl hittade fram visade det sig att programmet inte skulle sändas förns kl 16.00 på e.m. Pjuw.

En rolig intervju! Kul att prata i radion :) Jag och Linn gjorde vårt bästa för att promota skivan och vår fest imorn. Går nog att lyssna på igen på: http://www.onefm.se

Åh, vad vi fixar inför imorn! Jag vill inte avslöja allt som komma skall, men det kommer bli hiiiiimla kewl!

/Stina igen

Podge snackar på One FM 107,2!

2010-04-01T10:47:00.003+02:00

Idag, torsdag kl 13.00 snackar vi i Podge på radiokanalen One FM 107,2 för er som befinner er i Jämtland, annars kan ni besöka deras hemsida: http://www.onefm.se/ och lyssna live. Där kommer ni sannolikt få höra en eller annan ny låt oxå!

/Stina

SKIVORNA HAR KOMMIT!

2010-04-01T08:56:00.003+02:00

Hurra Hurra Hurra!

Igår hämtade jag (Stina) ut skivorna i sista stund i Upplans Väsby dit de anlänt från Malysia där vi tryckt upp dom. Nu har snart hela Podge kommit hem till Jämtland och vi peppar för fullt inför releasefesten imorn, långfredagen på Teaterkällaren, Storsjöteatern i Östersund kl 20!
Välkomna!

Idag skrivs det även om Podge i lokaltidningen ÖP: http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.1926872-i-morgon-slapper-pogde-nya-skivan

Hoppas verkligen vi ses och får fira tillsammans med Er!
Massor med kramar från Podge

Visitkorten har anlänt!

2010-03-22T11:46:00.005+01:00

HURRA!! Visikorts-avin kom just :D

Kl 15 kutar vi till affärn i Larsberg för att hämta ut dom, jippie!

Och så här ser de ut:

Tack för i lördags!

2010-03-22T10:42:00.004+01:00

Tack alla som kom på spelningen på Nalen i lördags, vi hade grymt kul!

Härligt att känna ert stöd och hoppas vi möts igen på releasefesten 1:a maj på samma ställe!

Mer planering är i full gång. Gästartister bokas, affischer sätts upp (med hjälp av snälla syskon och föräldrar som befinner sig i rätt del av landet) och andra tokigheter planeras. Vi hoppas på en grym kväll tillsammans med Er!

Och skivan hoppas vi är i nått slags fordon på väg mot Baggeby torg 2. Jag och Jonna är lediga idag och väntar bara på att klockan ska slå post-slaget och en eller eventuellt två avier dimper ner på hallmattan. Vi väntar ju nya visitkort oxå :)

Datum för releasefesten i Stockholm blir som sagt 1:a maj och mer info om supportbanden där kommer snart. På: http://www.nalen.com/ kommer info att läggas upp inom kort.

Vi hörs igen! /Stive

In English:

Thanks to all of you who joined us at the gig this Saturday at Alcazar, Nalen! You were great and we really enjoyed the night! Now we´re expecting the CD's to arrive any day and also our new Podge-cards. Exciting!

More information about the releaseparty in Stockholm 1st of May will soon be avalible at: http://www.nalen.com

See ya! /Stive

CD on it's way!

2010-03-13T21:32:00.004+01:00

Som ni alla känner till vid det här laget är vår nya skiva "Natural Causes" på väg att dimpa ner i brevinkastet alles snart (eller nej, de lär ju komma i en stor kartong till nån affär i närheten...) men prelle-datumet vi fått från tryckeriet är hemligt :) Bara vi får veta det, ni får nöja er med att veta att den är på väg så länge.

Men redan nu kan ni förhandslyssna på en hel del av låtarna och öva in dom till releasen på vår Myspace: http://www.myspace.com/podgesweden Där har vi uppdaterat med vårt nya tema i stil med skivan. Detta syns bäst om du inte använder Internet Explorer som webbläsare, Firefox är att rekommendera.

In English:

As you all may know by now, our new album "Natural Causes" very soon will be delivered to our doors! We can't tell you what date yet, but you'll know when it has arrived, we're sure!

But right at this moment you can visit our Myspace http://www.myspace.com/podgesweden to check out the new theme for the record and listen to many of the new songs. Listen and learn, so you'll know the lyrics and the beats 'til next time our roads will cross..maybe at our releaseparty in Östersund 2'nd of April? The website will be most beautiful if you don't use Internet Explorer, we recommend Firefox.

ENJOY IT PEOPLE!

Mer info om releasefesten i Östersund!

2010-03-13T20:43:00.002+01:00

Supportband och DJ tillkännages!

Marcus Jönsson är en kille som spelar mysiga låtar och som vi träffade på Kluksfestivalen i somras. Han har oxå spelat in sina låtar i Home Studio i Revsund precis som vi, så lyssna på hans musik här: http://www.myspace.com/meandtheguitar

Five Leaf Clover entrar även de scenen och spelar irländsk musik och mellan dessa bjuder DJ Robbie Rulah till dans när han vänder plattor av olika slag, olika genrer och artister bakom båset, lyssna på hans musik här: http://www.myspace.com/robincochrane

Dessa gästar alltså oss på vår releasefest i Östersund den 2 april på Teaterkällaren på Storsjöteatern, så nu vet du äntligen vad du ska göra denna kväll! Bra va?

Här har ni Facebook-länken till evenemanget för mer info:

http://www.facebook.com/photo.php?pid=30134787&id=1598233508&op=1&view=global&subj=1598233508&fbid=1047785327051#!/event.php?eid=324477844510&ref=ts

Sponsorragg

2010-03-04T15:55:00.003+01:00

Igår satt vi (Jag, Stina och Jonna och senare även Mike) hela dagen och fixade med kommande releasekonserter i Östersund och Stockholm. Det verkar som om det mesta kan lösa sig:)
Det största (och kanske enda) problemet är ju som vanligt pengar pengar pengar...
Skivtryck, hyra av lokal, Dj och ljudtekniker är ju inte gratis.
Om det är någon som har/känner någon som har ett företag som skulle kunna tänka sig att sponsra oss, antingen inför konserten i Östersund eller i Stockholm. Som sponsor får man sin logga på affischen som kommer att spridas runt om i städerna, dessutom kommer vi att ropa upp sponsorns namn under konsertkvällen! Vi blir tacksamma för minsta möjliga summa:)
Hör av er till oss om tips! :)
podge@live.se

Den där semledagen!

2010-03-03T12:44:00.003+01:00

Lite såhär i efterhand kommer mysiga bilder från kvällen då vi först jobbade en del på skivomslaget (som nu dock ändra skepnad en hel del --> till det bättre!).
Sen for vi vidare till Öfvre Östermalm för att fylla bullarna som jag (Stina) gjort och ha möte inför sommarens Sweden/Mali Voices festival!
Var ett mycket givande möte där vi bestämde en hel massa om vad som behöver göras. Många bullar åts det och till det ett glas vin!

Jonas laddar!

Bulligt mys på Öfvre

I måndags var vi på en härlig konsert som vår kära trummis Sonja medverkade i på Konserthuset i Stockholm: Kören Kando No Daiku från Japan samt solister, tillsammans med Kungliga Akademiska Kapellet och dirigenten Taijiro limori. De framförde Beethovens 9:e symfoni och Sonja spelade triangel! En tuff uppgift som hon klarade galant :) Vår vän Elias Hall var även med och spelade percussion, mycket bra!

Releasefesten inbokad i Östersund 2 april!

2010-02-24T16:11:00.003+01:00

Välkomna ska ni vara hela högen till Teaterkällaren på Storsjöteatern i Östersund långfredagen den 2 april där vi i Podge firar att vår skiva äntligen blivit klar och fysiskt går att ta i!

Detta kommer bli en helt fantastisk långfredags-kväll denna påsk som vi vill dela tillsammans med Er! Info om supportbanden och DJ's under kvällen kommer snarast, men vi vet att det kommer bli bra och mycket röj lovas. Vi kommer även att visa bildspel om hela vår historia och andra gottigheter. I inträdet ingår dessutom skivan, känn på den!

Så släpp alla pimpelspön, spotta ut ägghalvorna, lämna skidpjäxorna hemma och ta Er till denna kvälls bästa kryp-in så att vi ses, kan dansa loss och ha en härlig kväll tillsammans och njuta av skön musik!

/Podge

En grafikers berättelse.

2010-02-18T18:31:00.002+01:00

Omslaget är i princip färdigt och jag är efter oändligt många timmar i photoshop nöjd med resultatet. Det känns enormt bra att utöver att vara bandmedlem fått äran att designa omslaget. På lördag ska jag tillsammans med en vän med ytterligare kunskaper om grafisk design slutföra det.

Martin har mastrat och just nu färdas master-skivan i någon av postens gula bilar på väg för att landa i vårat brevinkast i Baggeby imorgon. Vi väntar med spänning!

Jag har kontakt med tryckeriet och jag förväntar mig att vi skall kunna skicka skivan på tryck i mitten av nästa vecka. Sedan blir det ca. 2 veckors frustrerande väntan på det färdiga resultatet. Vi längtar efter att hålla skivan i våra händer!

Många Podgare känner vårvinter-suget och dras hemöver Jämtland i olika omgångar. Jag(Jonna) spendera en hel fin vecka i Revsund för två veckor sedan, just nu befinner sig Sonja med familjen i Ås och skall göra skidbackarna farliga i helgen. Nästa vecka beger sig Stina hem för att träffa familj och ta på sig dom gamla slalom-pjäxorna. Några dagar därefter drar Linn hem till Rissna och Micha kommer åka hem helgen tätt därefter. Alla behöver vi andas Jämtlands-luften!

Många projekt är i rullning nu och det känns spännande och kul att ha så mycket att göra med olika band-grejer.

Over and out / Jonna - piano, syntheizer, vocal and now also graphic design.

Sen gårdag, fortsatt jobb..

2010-02-18T11:36:00.004+01:00

Möte med byborna under festivalen Sweden/Mali Voices

Sol och bad i Niger under Sweden/Mali Voices!

Jam och mysiga kvällar i Gao hos MS och hans familj

Malian life

Söta ungar sprang runt överallt!

Igår satt vi uppe till halv 4 jag och Jonna. Så är det när man inte har så många jobb att gå till (jodå, vi har jobb, men inte varje dag..) Men det här är vårt nya jobb!

Nu har vi även börjat med arbetet inför sommarens Sweden/Mali Voices Festival på Fröjdholmen som kommer bli 8-10 juli. Så sprid budskapet! Det kommer bli en härlig helg fylld av go' musik och sköna möten med nya människor, boka in det!

Idag ska vi försöka fixa lokal till vår releasefest oxå. Så ni som håller till i Stockholmstrakten eller vill komma och vara med på festen här; håll utkik efter datum/tid/plats som kommer inom kort! Ni Östersund:are (med omnejd), ni kommer oxå få en fest, var inte oroliga! Info om det kommer oxå så snart som möjligt.

/Stina

Fixifixi

2010-02-18T01:50:00.002+01:00

Nu sitter jag och Jonna uppe och fixar med en massa saker..har varit hos Linn ikväll som fyllde 22! Grattis igen Babe! Hon hade gjort en grymt god och stor kladdkaka som vi kryddade med havssalt och whisky, så den gick inte av för hackor!

I Baggeby sprudlar kreativiteten. Jonna har spenderat oräkneliga timmar vid datorn de senaste dagarna för att färdigställa skivomslaget. Ännu är inte allt klart, men med lite hjälp från goda vänner så kommer det vara fixat i helgen. Vår kära mixare/mastrare Martin är så gott som klar med mixningen och får inleda mastringen i dagarna så vi kan skicka in låtarna och skivlabeln för tryckning. Just nu går vi runt och lyssnar på låtarna för att höra vad som behöver korrigeras. Fodralet kommer bli i papp (Podge sedvanliga miljötänk + att de är snyggare, de gamla plastfodralen är sååå 00-tal, nu påbörjar vi en ny era!)

Själv sitter jag och bollar idéer med vår nyfunna vän, Andreas, om en liten presentation av Podge som vi senare kan skicka till festivaler, för att ragga spelningar och bara allmänt upplysa världen om att vi finns! Det är en del jobb att skriva ihop det. Layout med text och bilder som ska väcka intresse men samtidigt inte får vara för invecklat eller långt. En konst det där, men det klarar vi nog!

Hard work work!
/Stina

Mixning av skivan!

2010-02-15T15:08:00.004+01:00

I helgen kom vi äntligen iväg till Martin Andersson som hjälpt oss med skivan. Han är en fantastiskt man som har kommit med många roliga idéer! Han var dessutom grym på att ratta mixerbordet, vi sa bara: "Vi vill ha lite mer sådär och sådär..", och så fixade han snabbt det. Så nu har vi fått till ett riktigt gött sound tycker vi! Vi lyssnar just nu på låtarna för en sista koll innan mastringen som ställer de sista nivåerna. Är härligt att det börjar närma sig och att få höra låtarna igen, det var ju nästan tre månader sen vi spelade in dom. Så håll tålamodet uppe, snart har du skivan i din hand!

/Podge

En lång historia – okort!

2010-02-10T12:20:00.002+01:00

Nu har jag lagt upp bilder från resan på: http://www.facebook.com/album.php?aid=185364&id=557613828&l=ace520a04e

Här kommer hela berättelsen om vår Maliresa, hoppas den kan inspirera. Enjoy!

27:e december
Podge efterlängtade resa mot sydligare breddgrader tog sin början den 27:e december 2009 ca kl 06, då iallafall jag (Stina) och Jonna lämnade vår etta på torget i Baggeby för att bege oss mot den rangliga Lidingöbanan. Det blå tåget rullade in mot perrongen i decemberkylan där vi stod, klädda i luftiga jeans och sommarjacka med lite för många tröjor under för att kunna röra sig smidigt med den fullpackade 65-litersryggsäcken på ryggen, sjalar, kepsar och tunna skor. För packat smart tyckte vi ändå att vi gjort! Kepsarna i skydd mot solen (och för att hålla värmen här hemma), de vida jeansen för att inte klibbas fast av svett i brallorna i värmen, men ändå en jacka för att hålla kylan ute under svala kvällar. De hade vi fått råd om av vår expert Reidun. ”Men malariatabletter, det brukar jag aldrig äta, rena råttgiftet. Finns ändå inga mygg i Mali..nästan.” var ett annat råd vi fick innan vi åkte. Men vi ville ändå känna att vi gjort vad vi kunnat, så vi inte stod där hela högen med malaria och inte ens försökt skydda oss. Så med i packningen fanns minst 6 Malarone-förpackningar, 2 olika myggmedel och jag tror alla hade var sitt nyinköpt myggnät. Nu var vi då verkligen på den säkra sidan och hoppades att odjuren skulle hålla sig på avstånd, om det nu fanns några...
På Centralstationen mötte vi Sonja som kom kånkandes på sin virveltrumma, några cymbaler och sin blommiga resekudde. Hon ville vara på den säkra sidan och ta med några egna grejer för att få ”sitt eget ljud”. Jonna hade med sin lilla synth i sitt knallorangea fodral igentejpat med silvertejp och jag själv hade gått extra på gymmet för att orka bära både tamburin och shaker med mig ända till öknen. Linn laddade rejält för resan och gick och inhandlade en helt ny gitarr av en enklare Fendermodell, så ifall något olyckligt skulle inträffa på vägen, skulle hon ändå ha kvar sin ädlare gura hemma. Micha hade bestämt sig för att ta med sin allra första bas, ”gam' bas'n”, och sedan lämna kvar den i Mali. Ge den som gåva till någon, väldigt fint!
Arlanda Express tog oss blixtsnabbt till flygplatsen där vi hoppades kunna checka in allt utom instrumenten för att ha så bra koll på dom som möjligt inne i planet. Efter en kopp kaffe och en hel del filmande av dösnack om hur spända vi var, lunkade vi bort mot incheckningen där allt gick vägen efter att en trevlig man försökt och till slut förstått vilka väskor, instrument och personer som skulle till vilket utrymme i rätt tid. En eloge till honom efter att fem brudar pladdrat på i sin egen takt och med sin egen version, oftast alla på en gång, om hur det skulle lösas. Äntligen vidare mot vår gate..och planet lyfte i tid ca 10.10.
Landar vid kl 13 i Paris flygplats Charles de Gaulle Airport och hittar till slut vårt bagage, men måste vidare till flygplatsen Orly där Royal Air Maroc flyger ifrån. Micha hade varit duktig och kollat upp vilken buss vi skulle ta – 3:an. Men när vi stod och väntade kom en taxichaufför fram och erbjöd att skjutsa oss dit för 15 euro istället för 19 som bussen kostade. Det skulle dessutom gå fortare. Vårt plan gick visserligen inte förns kl 20, men vi tackade ja och hoppade in i minibussen. Det första vi såg när vi rullade ut på den stora motorvägen var såklart en stooor IKEA-butik och vi kände att vi fortfarande var för nära Sverige. Vi längtade efter att komma långt ifrån vanlig vardag. Och det skulle vi verkligen komma att göra.
När vi tyckt att vi fördrivit tiden branog på Orly, ätit och strosat fick vi äntligen gå till incheckningen. ”Sorry, your flight has a delayed departure to 22.30 because the plane is not here yet”. Suck..men okej, eftersom vi skulle byta plan i Casablanca vid midnatt egentligen så skulle det planet vänta på oss tills vi kom dit iallafall. Tur! Med oss fick vi en handskriven stämpel: BERTZ som restaurangen hette där vi skulle få en macka och en öl för besväret. Nice. Så vi satt där på BERTZ i ca 4 timmar och fördrev tiden med diverse orumsrena skämt och historier. Tur (eller hoppas) att ingen fattade svenska, men våra högljudda skratt gick nog trots allt inte att missa trots blandade språkkunskaper. Under timmarnas gång hann vi även med en hel massa filmning av våra tidsfördriv på flygplatsen. Detta skulle dock straffa sig sen, då minnet tog slut i kameran i slutet av resan.
Framme i Casablanca 01.23. Alla pratade franska utom vi. Till slut fick vi reda på att planet inte alls väntat på oss och att det bara går ett flyg per dygn med Air Maroc, så det var bara att vänta tills 23.00 samma dag. Alltså ca 22 timmar senare. Men som tur var betalade Air Maroc ett hotell åt oss och de andra resenärerna som skulle till Bamako, Malis huvudstad denna afton. Betydde att vi skulle hinna se Casablanca oxå! Efter tillfälliga-visum-skrivande och stämplingar i passen hittade vi bagaget och kom ut i en väntsal. Jonna och Micha hittade till nån slags informationshörna där de sa att vi skulle följa efter en dam som skulle visa oss bussen som skulle ta oss till hotellet. Jonna ringde MC som väntade oss om ca en timme och berättade att vi kommer om ett dygn istället. Efter ännu mer väntande hittade vi ut till bussen och packade in väskorna. Väl inne i minibussen började jag och Jonna prata med ett par från Belgien. Vi frågade om de också skulle till hotellet. ”Vilket hotell? Vi ska åka buss nu i 6 timmar till en annan stad...” svarade de. ”AH! Inte vi!!” konstaterade vi. Så just innan den rullade iväg hann vi skrika till chauffören som packade och rycka ur alla våra väskor ur bagageutrymmet och även ge reklam för bandet och kasta åt dom några visitkort innan de for. Jaha, men nu var det ju bara vi kvar på hela parkeringen. Hjälp. Vem? Var? Hur? När? En man som inte alls såg ut att jobba åt flygbolaget, men som kunde några ord engelska försökte nog fråga oss var vi skulle. Vi fattade inget men sträckte fram den blå lappen vi fått av kvinnan i informationen där vi hoppades det stod var vi skulle. Mannen såg less ut men log och ringde några samtal. Han pekade på våra instrument och spelade luftgitarr, förhoppningsvis trodde han vi var kända rockstjärnor på turné. Men kanske tyckte han synd om oss eftersom vi varken hade manager, turnébuss eller koll på läget.

28:e december
Till slut, vid 03.30 den 28:e december, rullade det in en minibuss i rondellen bland palmerna och apelsinträdet utanför Cassablancas lilla flygplats. Vi och två män till hoppade in i bussen med alla grejer och vi bara hoppades på att bussen skulle ta oss till hotellet och ingen annan stans. Efter att vår nya chaufför och mannen som hjälpt oss stått och skrikit på varann några minuter kom vi iväg och såg efter ungefär en halvtimme att vi svängde in på parkeringen framför hotellet Zenit. Hurra! Sängar, sova, vatten! ”Vatten? På flaska? Nej, det kostar...ingår inte nej. Om vi tar euro? Ja...men köket har stängt så vi kan tyvärr inte sälja nått vatten på flaska nu. Sorry.” GAH! Fem trötta och törstiga flickor fick nöja sig med nycklarna till rummet, och att det ändå bara var 3 timmar kvar tills de började servera frukosten. Hurra. Vi delade på två rum. Deckade fort. Jag och Linn hade ställt klockan för att gå upp och äta frukost, men det blev inget av med det. De andra tre hoppade iväg utan oss och fick i sig en brödbit eller två och framförallt vatten!
14.30 lokal tid (-1 timme) tog vi taxi in till Casablanca efter en välbehövd lunch på hotellet. Klimatet var verkligen annorlunda mot hemma. Shorts och en kofta funkade alles utmärkt! Vi åkte in till en välkänd marknad och gick förbi små butiker. Jag köpte nya Converse för en hunka, Jonna hittade en fin ask, en sån man blåser luft på elden med och Ray Ban solbrillor som vi var noga att pruta på. Sen kom Sonja på att hon glömt en sladd för att kunna ladda sin iPod så hon sprang runt i jakt på en sån. Till slut hittade hon en, begagnad och det var kanske den minsta sladd vi någonsin skådat, men den var viktig så hon tyckte det var värt att betala 80 spänn för den. 'Musiken är mitt liiiv....' HAHA!
Sen gick vi vidare, köpte färskt supergott bröd för en krona styck och frågade oss fram till moskén Hassan ӀӀ. Den var väldigt stor och fin. Där stannade vi ett tag och tog fina bilder i solnedgången. Sen tog vi taxi tillbaka till hotellet för att käka middag och vid 20.30 hämtade en minibuss upp alla som skulle med vårt flyg. Bussen blev fullpackad så vissa fick sitta på sitt eller andras bagage. Som tur var skulle vi bara åka i ca 30 min, den här gången..
På flygplatsen fick vi skriva en herrans massa turistvisum innan vi fick komma vidare men till slut landade vi i Mali ca 02.30 den 29 december!! Där möttes vi av Reidun, MC (grundarna av festivalen Sweden/Mali Voices) och Håkan (som planerade att engagera sig i festivalen och som hade med sig en inspelningsdosa och spelade in massor av timmar med musik och intervjuer under hela resan) som kom att bli våra kompanjoner under hela resan. När vi kom till MC's kompis Rafaels hotel som vi skulle bo på första dagarna, tog vi en öl vid poolen och drog sen ut på en klubb. Inte direkt som i Sverige där de stänger kl 2. Här var det dygnet runt som gällde. Där träffade vi en av Malis största artister som är vän med MC – Dji Bee Five. Han bjöd in oss att spela efter dom på en krog samma kväll. Hah, här har vi knappt hunnit landa och första spelningen är bokad. Hurra på riktigt! Så vid 06.15 gick vi och la oss i vårt rum på hotellet.

29:e december
Vaknade nästa morgon till strååålande sol och en hel massa plusgrader! Äntligen framme så det känns i kroppen! Insmorda i några liter solskyddskräm satt vi under palmerna och käkade omelett till frukost. På eftermiddagen krävdes ett dopp i poolen pga värmen. Skönt! Sen kom två fransmän på besök, Diego och Louis och sen även Oussama från Marocko. De spelade tillsammans med två killar från Mali, Ladji och koko tanjah , i ett reaggeband (utan namn än så länge) och skulle också spela på Sweden/Mali Voices. De saknade dock trummis, men skulle ragga upp nån under resans gång. Fransmännen hade varit i Mali i ca 2 månader redan och skulle stanna tills i början av februari, de andra bodde i Bamako.
Vid poolen blev min tidning Damernas Värld populär bland de afrikanska männen och en irakier då ett underklädesrepotage tydligen lockade. De såg väldigt försynta och nervösa ut medan de bläddrade i tidningen. Vi bara skrattade. Senare på eftermiddagen gick vi utanför hotellets murar och insåg var vi faktiskt var. Utanför strosade getter bland sopor som låg slängt på gatan. Husen längs gatan var helt i lera och barn och vuxna tittade nyfiket på oss medan vi gick längs gatan och filmade och fotade. I en ränna längs sidan av gatan låg sopor slängda och surnade i det smutsiga vattnet som inte alls hade något flöde. Antagligen var rännorna till för att forsla undan allt vatten under regnperioden och förhoppningsvis då även ta med soporna eftersom inte många har råd med sophämtningen, om den inte redan hade gått i konkurs.
Vid 23 åkte vi iväg tillsammans med fransgänget till baren vi skulle spela på. Första drog Dji Bee Five av några låtar och sen var det vår tur. De hade varit snälla och tagit dit en keyboard, men stativet var så trasigt att det ramlade ner hela tiden. Dessutom hade ju Jonna sin lilla synth som knappt fick plats, så hon fick hålla den i famnen och skippa keyboarden helt en stund, tills två män höll i varsin ände av stativet medan en tredje höll i Jonnas mic. Detta var en försmak på hur vänliga och hjälpsamma folket i Mali är! Sångljudet hade en klang, nån slags reverb, jag aldrig hört förut och som var otroligt svår att...lyssna till. ”Scenen” var dessutom väldigt nära bardisken och ingången till köket, så jag tror den stackars servitrisen fick sig några kängor av min tamburin, och kanske fick gästerna inte riktigt lika mycket öl i sina glas som de betalade för eftersom hon gick där fram och tillbaka med brickorna. Gitarren hördes otroligt tydligt medan Micha fick spela hårdare än någonsin för att lägga in den botten från basen som verkligen behövdes då kaggen inte flyttade många dammkorn. Men oj så kul vi hade! Och folk gillade oss, såg förvånade ut och...gav oss telefonnummer. Och till slut dansade dom! En fantastiskt spännande show som vi rivigt avslutade med Yellow thoughts's skriksång: MAMA HEEEELP!! Sen gick Dji Bee Five på igen och vi dansade till några sköna Bob Marley-låtar innan vi åkte till en nattklubb. Där dansade vi ännu mer och återvände inte hem till Ladji's boning förns vid 5 på morgonen kanske. Lite gitarr-jam lyssnade vi till men sen gick jag och la mig en stund. Kl 7 kom de andra och väckte mig och sa att vi skulle gå hem till hotellet. Trött, arg och less var jag medan de andra aldrig varit piggare kändes det som. När vi vandrade vägen hem bärandes på alla instrument fick vi skumma blickar av folk som just klivit upp och börjat göra frukost utanför huset. ”ça va?” mumlade vi (nästan det enda vi lärt oss på franska) till förbipasserande. Sängen kallar.

30:e december
Skulle åka med bussen till Gao kl 16.00 men den var fullbokad så vi chillade på hotellet hela dagen, spelade gitarr, badade, snackade och åt god mat. Stina la sig först såklart (sov 11 timmar, hehe) medan de andra kröp ner i sängen en halvtimme innan vi skulle upp och åka till bussen.

31:a december
Kl 07.30 stressar vi iväg från hotellet, efter att ha tjafsat om taxipriset i ca 30 min, till busstationen och tränger in oss på en buss utan AC (gick tydligen sönder dagen innan?), inga fönster som gick att öppna, inga takluckor, fullpackat med folk och väskor överallt. Vi fick till och med sitta med sin väska i famnen första biten. Värmen steg mer och mer. 1200 km och 20 timmars resa till staden Gao väntade. Första 4 timmarna hade vi inget vatten heller, hade inte lyckats få med någon flaska från hotellet. På filmerna i min videokamera kan man se hur vi ser svettigare och svettigare och tröttare och tröttare ut ju längre färden gick, trots att vi sov en hel del, ingen orkade vara vaken i värmen. Tillslut stannade vi för lunch (frukost för oss). Vi fick slänga i oss riset med kycklingen som vi till slut fick och handlade några påsar med vatten, KALLT! Det bästa som kunde hända! Då skulle vi nog inte dö trots allt. Busschauffören hängde på tutan och det var bara att hoppa in i bastun igen. Vid korta stopp stack försäljare, oftast barn, in huvudet i bussen och ville sälja friterat bröd, läsk, kex och frukt till oss. Men vi fattade inte hur mycket de ville ha betalt och satt ändå fast eftersom vi lyckats sätta oss längst bak i bussen. Vi måste haft de värsta platserna. Under oss satt motorn och vattnet i påsarna vi hade på golvet var närmast kokat när vi plockade upp dem efter någon timme. Inte konstigt att alla kände sig febriga. Bussen tutade febrilt så fort getter, kor eller åsnor närmade sig vägen, som vissa sträckor fasen var värre är vägen mellan Rissna och Brunflo de värsta vårdagarna. Groparna tenderade till att ge oss whiplashskador kändes det som. Men varför klaga, det kanske bara var 11 timmar kvar! Bussen spelade ju till och med Malimusik (på högsta volym).
Efter middagspausen vid kl 19 och efter att jag och MC fått springa efter bussen då den for iväg utan oss efter att jag varit på toa, läste vi i Illustrerad Vetenskap att det skulle vara månförmörkelse på nyårsafton. ”Just det, det är ju nyårsafton!” vi konstaterade att vi missat den och undrade också om det var förmörkelse för hela världen samtidigt...? Fullmånen lyste iallafall upp det torra landskapet. MC pratade i telefon hela tiden och fixade grejer inför festivalen. Sen kom nån med några små plastpåsar med Ginton's London Gin som vi kalasade in det nya året på. Sekunden senare fylldes hela bussen av damm och vi gömde oss i våra sjalar för att kunna andas. Vi såg inte ens fram till rutan och vägen. Vid 22.30 somnade alla i förhoppning om att komma fram till Gao vid midnatt. Exakt 00.00 (lokal tid (vi hade tänkt fira nyår 2 ggr, ett maliskt nyår och ett svenskt en timme senare)) vaknade Sonja: ”Åh, Gott Nytt År!”, kollar sig omkring och inser att alla är deckade. Reidun vaknar till och utbrister: ”Äh, vi skiter i det där!” och de båda somnar om på stört. Kl 3 vaknar vi av att vi närmar oss Gao, vi ska bara genom en passkontroll. En snubbe i tjock dunjacka kliver in i bussen, klättrar över väskorna och kollar allas legitimation. Eftersom vi satt längst bak och han inte orkade klättra ända dit fick vi skicka fram passen, han tar emot dom, och försvinner ut. ”Va? Nej! Våra pass! Hallå...MC! MC! MC! Han tog passen!” kacklade sex galna svenskor. ”It's okey, we fix it..” lugnar MC oss och går ut för att se efter vad poliserna sysslar med. De stackarna kan inte haft mycket att göra. De tyckte det var absolut nödvändigt att skriva ner alla namn och hur länge vi skulle vara i staden och vad vi skulle göra. Ojojoj.
Vid kl 04 anlände vi tillslut till Gao! Väl mottagna av Ousmane och Abouzeidi som visade oss till huset vi skulle bo i över natten (morgonen) och bjöd på mat. Vi satt upp ett tag och firade det nya året med whisky i månskenet. Några timmars sömn väntade efter att vi försökt tvätta bort det tjocka lager smuts som såg ut som en rätt schysst solbränna på vår annars bleka hud.

1:a januari
En hel del trevligt folk dyker upp och vill hälsa på oss. Linn började av okänd anledning få ont i armbågen och knöt fast den i vinkel med sjalen. ”Typiskt! Vi som ska spela ikväll på festvalen!”. Alltid är det något..
Ousmane visar oss runt lite i staden och vi passerar bensinstationer bestående av ett tiotal 1 ½-liters glasflaskor fyllda med bränsle på små träbord här och var. Här kör alla moppe, så det är ingen mening att ha större kärl med bensin i antar jag. MS's familj bor i staden och kommer med lunch innan vi packar ihop och åker ner till Niger för att åka båt över till festivalområdet. På andra sidan floden såg vi ett stort sandberg, La Dune Rose, och vid dess fot ligger byn Koyma som är värdar för festivalen. Båtturen över floden i eftermiddagssolen tror jag vi alla sent kommer glömma. Det var som i en saga. Man kände sig fri och lätt. Färgerna var varma och alla satt bara och log. Vi var i paradiset. Sandberget närmade sig mer och mer medan vi passerade fiskare som tydligen inte hade problem med fiskelyckan i detta rika vatten. När vi närmade oss stranden på halvön såg vi en hel massa folk som väntade oss. Samtidigt kom en hel hög av barn och ungdomar springandes ner mot vattnet från byn. Vi fattade ingenting. Kändes som om vi var kändisar. Alla ville träffa oss. Första fram att hälsa var byns ledare. Sen flockades folk omkring oss. Vet inte om det nånsin varit en vit människa där förut. Alla hjälpte till att bära våra väskor och följde oss upp mot festivalområdet som inte låg längre än ett stenkast från floden. När vi kom fram berättade de att de byggt upp de ”tält”, fast som jag tyckte var hyddor, endast för att vi skulle komma. Det var 5 tält, gjorda av kupade trästommar som de knutit ihop med snören. Sedan täcktes tak, väggar och golv av mattor som byborna gjort av torkat och färgat gräs. Otroligt vackert!
Vi bar in väskorna i ett av täten och när jag vände mig om för att kolla mot ingången såg jag en hel drös med ungars nyfikna ögon stirra in i tältet. De äldre kvinnorna satt utanför och vaktade, barnen fick inte komma in. Jag vinkade till dom och alla skrattade, vinkade och applåderade häftigt tillbaka.
När jag fifflat fram videokameran och trängt mig förbi alla ungar såg jag scenen – en ”brygga” ca 2 m bred, kanske 7 m lång och 1 m hög stående på sanden bara några meter från våra tält. Festivalområdet var alltså inte speciellt stort, men mer unikt får man leta efter! Några hängde upp Sweden/Mali Voices-flaggan i en stor buske och man kunde väl säga att festivalen i princip var invigd. Sen gick vi vidare för att kolla i de andra tälten. Under en stor tältduk gjord av 2-3 kamelskinn satt några äldre kvinnor och spelade på olika rytminstrument, en calavas, en trumma och klappade i händerna, skrek och nynnade. Runt om trängdes massor av barn som tryckte in oss under tältduken när de såg att vi kom, så där satt vi och sjöng ett tag. Riktigt härligt mottagande!
Senare på kvällen anlände det lokala bandet från Gao som skulle inviga festivalen. Ett högljutt elverk kämpade på bakom tälten för att orka ge ström åt alla instrument, högtalare och de två strålkastare man satt upp mellan ett tält och en stolpe i marken. Till slut soundcheckade de och sen var det vår tur. Vi kollade allt ljud och spelade en kort bit på en låt inför hela byn som stod samlad i en ring en bra bit från scenen. Några män och pojkar höll koll på att de inte närmade sig scenen för mycket. Vi förstod aldrig varför...
Under middagen gick månen upp och lyste upp den ljusa sanden, och tur var det, annars hade vi inte sett ett dugg. Männen i byn, och bland dom byns ledare, satt bredvid oss när vi åt och vi sjöng några svenska låtar för att visa lite hur musiken från Sverige låter.
Vid kl 19 började det traditionella Gao-bandet spela. Vi hade förställt oss att alla skulle dansa runt som galningar och att vi kunde få lära oss ett och annat skönt Afrika-danssteg, men fortfarande lät de inte någon komma in på det stora dansgolvet framför scenen. Till slut fick några män lov att dansa och även en äldre kvinna kom in i ringen. Vi var lite rädda att vi inte skulle få vara med, vi gillar ju att dansa så mycket och kan verkligen inte stå stilla om vi känner gunget från sköna rytmer. Så vi smög oss in och tycktes vara välkomna, gött! Jag kan lova att även om vi i Podge många gånger varit galnast på dansgolvet på någon klubb nånstans, så har vi aldrig haft SÅ stor publik. Och jag gissar att de skrattade ganska mycket åt oss när vi försökte se lika avslappnade ut som afrikanerna när de nästan skred fram på dansgolvet, eller ja, sanden. MC rappade några låtar med bandet och det märktes att många ungdomar kände igen hans musik och texter då de stod på sidan av scenen och klappade händerna, men fick fortfarande inte lov att gå framför den.
När vi tillslut trodde det var vår tur att spela blev det stor uppståndelse bland byns medlemmar – någon hade stulit en påse av Reidun ur ett av tälten! Alla blev som galna och vi försökte mest förstå vad som hände. Tillslut hittade de mannen som hade sprungit iväg från festplatsen och gömt påsen i en buske längre bort. Han var mycket berusad och eftersom de flesta är muslimer där är det nästan ingen som dricker alkohol så de blev väldigt upprörda. Mannen bodde inte i byn utan hade kommit dit ändå. Självklart var han välkommen till festivalen, men inte för att stjäla! Ryktet vi hörde sen var att de bundit fast honom vid ett träd och väntat på att polisen skulle komma och hämta honom. Egentligen ville de binda fast honom på en ö och lämna honom där i en månad, men det blev tydligen inte aktuellt. Det här fick byborna och framförallt byns ledare att skämmas rejält inför oss, något sånt här hade aldrig hänt förut. Fast vi tyckte att det hela var ju över nu så vi ville spela. Men då ställde de in resten av kvällen. De sa även att klockan blivit för mycket så musiken skulle störa byborna som ville sova. Scenen var vänd in mot byn så ljudet åkte såklart åt det hållet. ”Okej, bara vi får spela imorn så...” sa vi medan alla drog sig tillbaka och gick till sängs. Vi i Podge, Reidun, MC, Håkan och ett gäng av våra nyfunna vänner gick upp på berget istället. Vi satt där direkt på den röda sanden och begrundade den vackra utsikten i månskenet och försökte förstå att vi verkligen var där vi var. Ofattbart. Där satt vi till sent på natten och jag gick såklart och la mig först, men jag kunde tydligt höra i alla fall Michaelas skratt trots att jag låg nedkrupen i min sovsäck i ett av tälten längre bort.

2:a januari
Dagen startades som vanligt med deras speciella kaffe, mjölkpulver, en hel massa socker och vita brödlängder. Sen anlände fransmännen Louis och Diego och resten av gänget i deras band Oussama, Ladji och Eric. Solen gassade så ett gäng gick ner till floden för att bada. Andra stannade inne i tälten och pratade om hur det är i Mali jämfört med Sverige. Sen visade några män oss runt i byn. Vi gick till deras gemensamma trädgård där de odlade en massa grönsaker, men de hade inget vatten draget så de hade problem med att bevattna området på ett bra sätt. De är sånt vi har tänk hjälpa byn med, att ge dem pengar för att kunna förenkla vardagen. Vi gick även förbi skolan, där hade de en pump ute på gården där de hämtade vatten och vi fick möjlighet att svalka oss i den tryckande hettan. Abouzeïdï, MC's kusin, hjälpte oss även att fixa våra sjalar som turbaner för att skydda mot solen. Sen passerade vi moskén, som såg häftig ut, men den fick vi inte gå in i eftersom vi inte är muslimer.
På eftermiddagen skulle byns ledare ha möte och vi skulle lämna de presenter vi hade med oss. Vi hade inte kunna förställa oss hur det skulle se ut här eller hur vänliga människorna var, så vi tyckte vi hade alldeles för lite presenter med oss. Reidun hade tagit med en hel del, trots att hon förlorat två väskor på flygplatsen. Många från byn samlades i en stor ring och männen satte sig ner och började prata. De pratade songhoï och vi fattade ingenting, men efter vissa översättningar fick vi reda på att de tackade så mycket för att vi kommit och tyckte att vi skulle känna oss som hemma, och sen diskuterade de festivalens framtid och att den skulle gynna byn och att MC hoppades på att få stöd från kulturministern. De pratade länge och väl och jag måste erkänna att jag nog blundade en gång. Men det var inte så lätt att hålla sig vaken i värmen när man inte kunde hänga med i diskussionen. De tackade för presenterna som bestod av kläder, leksaker, någon mobiltelefon, fotbollar osv. Och de tackade än en gång för att vi kommit. Men gud, det var ju vi som ville tacka. De behandlade ju oss som kungar! Vi visste inte hur vi skulle kunna säga tack tillräckligt. Men vi la till att vi gärna ville att alla skulle få vara med och dansa på kvällen.
Sen gick vi rundvandring i alla tälten då de ville visa alla saker de hängt upp och smyckat tälten med. De satt och gjorde smycken och mattor och visade olika kryddor och te:er som vi fick smaka. En man som gett Jonna en ring dagen innan (och kallade henne ”min kära”) målade de andra tjejerna med något rött på läpparna. Vi förstod inte riktigt om det skulle vara vackert att det var helt utsmetat även utanför läpparna, men vi skrattade, tackade och tog emot. Vi fick även smaka, någon som var liknande vår yoghurt som de skakade i en träbehållare innan den serverades.
I nästa tält fanns en säng som vi såklart lyckades ha sönder när vi satt oss i. Typiskt, men det verkade inte vara någon fara. Vidare kom vi till ett tält med en häftig sovsäck i. Man kröp in från sidan i en slags stor strumpa av flätat gräs och vek in en kant under sig så det var helt tätt. Sonja provade den och somnade efter bara 2 minuter, trots att vi var en hel hög som stog där inne och pratade i mun på varann. Ett eftermiddagsdopp behövdes! Klockan närmade sig fyra och än hade vi inte fått någon lunch så vi var rejält hungriga efter den lätta frukosten långt innan 12. Vattnet var underbart skönt och ett dopp behövdes verkligen för att få lite krafter tillbaka, och mat blev det när vi kom upp till tälten igen. Efter ännu en rundvandring med byns ledares närvaro och Oussmane som tolk gjorde att vi förstod mer av vad allt var och varför.
Innan kvällen spelningar vill vi bestiga berget. Om det inte hade varit gjort av sand hade det nog inte tagit så lång tid, men det är ju nästan som att pulsa i snö, så man var helt slut när man var uppe. Fantastiskt utsikt, men det hann bli mörkt på en gång eftersom solen går ner så otroligt fort. Här fotade vi hopp och volter utför berget innan vi gick ner för att ladda.
Kvällen kom och därmed spelningar! Men vi väntade och väntade och förstod inte vad vi väntade på...jo, de skulle be och tydligen hade en kille varit ute och simmat och nästan drunknat så han låg i koma nu och om han dog skulle vi inte få spela. Men till slut började Gao-bandet spela igen och nu hade de vänt scenen mot berget istället för bot byn, men lamporna gick inte att flytta så nu blev det motljus på scenen. Men spela kunde man!
Reggae-killarna, som inte hade nått namn på bandet, spelade efter det och de svängde som tusan! Och nu var många fler med och dansade. Riktigt kul! Men eftersom de inte hade någon trummis fick en kille från Gao-bandet vara med och spela och sen hoppade Sonja in på några låtar. Riktigt sköna låtar hade de! Alla dansade och många ungdomar kom fram och vill dansa med oss, det var roligt och väldigt kul att se att de fick vara med, även om jag tror många var blyga och stog på sidan och såg på. Sen rappade MC och då sjöng en hel del ungdomar med framme vid scenen, roligt att se!
Sen var det vi! Ljudet var skrönigt och diskant men vi lyckades spela några låtar och Koyma-borna såg lite förvånade ut men rörde på sig en hel del. Jag hade dessutom kollat in scenen inna vi klev på, men det skulle jag inte gjort. Den var helt skev, lutade som bara tusan åt ena hållet och såg inte ut att klara av mycket mer. Så det blev inte mycket hoppa av under framträdandet sen. Under sista låten kom även MC upp och rappade med oss, riktigt roligt och väldigt improviserat. Ousmane var flitig och filmade alltihop.
Sen blev det reggae-jamsession! Ännu mer folk på scen och jag var förvånad över att den ännu inte brakat ihop. Micha och Louis kopplade båda in sina basar, två gitarrer, Eric på trummor, Oussama på djembe och mikrofoner som gick från den ena till den andra resulterade i härligt gung. Även denna natt tillbringade vi på sandberget La Dune Rose.

3:e januari
Efter mer bad och ännu ett långt möte med byns ledare där vi tackade för att de tagit hand om oss så väl och att vi hoppades på att komma tillbaka snart, var det dags att packa ihop och dra oss tillbaka till Gao. I med alla grejer i båten och vinka av byborna och ut på Niger igen. Men det känns självklart att komma tillbaka igen nästa år vid nästa festival. Au revoir et Merci beaucoup Koyma!
När vi kom tillbaka till Gao visste vi knappt var vi skulle eller vad vi skulle göra. Men MC berättade att vi skulle hem till hans familj. Så vi packade upp våra grejer på en kärra som en flitig åsna konkade på och sen gick vi längs gatornna kors och kvärs tills vi tillslut var framme. På gården där hemma möttes vi av MS's mamma, systrar och deras barn och kusiner. På innergården stod några getter fastbundna vid ett solskydd och de lagade mat över en liten eld mitt på gården. Där stod även stora baljor att diska och tvätta i blandat med grytor och kastruller. Runt gården fanns tre olika ingångar till olika rum. Vi var ju 13 stycken som kom och skulle sova över, men de hade väldigt många sängar eftersom de var så många i familjen så vi rymdes. Men då fick de ligga på golvet istället. Tänk vad de ställde upp för oss. Galet. Skulle någon göra så här hemma? Lägga sig på golvet och sova för att gästerna ska få de fina, sköna sängarna? Jag tvekar. Sen bjöd de på goda grytor av getkött och det var inga små portioner direkt.
På kvällen fixade MC en spelning åt oss och reggae-grabbarna på en bar. Väl där väntade vi på ett trumset som aldrig kom, så vi fick köra utan det. Inget piano fanns det heller, så vi riggade upp Jonnas lilla synth bara, och det gick ju lika bra det! En bas- och gitarrförstärkare och ett PA fanns det dock, så vi körde på. Riktigt rolig och annorlunda spelning. Sonja fick spela tamburin och shaker och agera mickstativ till Jonna, kul! Sen gick killarna på och då dansade vi som bara tusan! Inte många afrikaner som vågade hänga på mer än våra kompisar, sen blev det jam och alla fick hoppa in lite som de ville. Håkan spelade in allt såklart, han höll hårt i inspelningsapparaten hela resan. Det var inte direkt någon scen, utan ett dansgolv i mitten av klubben där vi ställt upp grejerna och dansade huller om buller mellan de som spelade. En härlig kväll med vår nyfunna familj!

4:e januari
Nästa morgon fick vi bevittna en getslakt ute på gården. Till lunch serverades getgrytan, det kallar jag närproducerad mat!
Försäljare kommer till gården och säljer vackra smycken och tavlor till oss. Sonja får flätor över hela håret av MC's systerdotter och vi bara tar det lugnt, sitter och pratar i skuggan och leker med de otroligt söta barnen som springer runt på gården. Sen kommer gitarren fram och vi bara njuter av att lyssna på de sköna reggaelåtarna som killarna spelar och sjunger några låtar själva. Sen somnar alla ute under stjärnhimlen på några madrasser på gården. Inte speciellt skönt, men mysigt!
Jag, Abouzeïdï, Sonja och Reidun tog två moppar och gled runt Gao för att leta uttagsautomater. Det var inte det lättaste att få ut en större summa pengar, så vi åkte runt en hel del för att få det att funka, men det slutade med att vi fick ta ut flera gånger ur samma automat, men det var värt det för det bästa av allt var all åka runt på moppe genom staden, otroligt härligt! Men utan vatten blev det väldigt varm så vi stannade på en restaurang för att köpa vatten och kanske ta en öl, men de hade inte vatten, så ölen kom in först, och det var den godaste ölen vi någonsin smakat. Den var så kall och svalkande just då att vi alla bara satt och log. Det kommer bli svårt att slå den.

5:e januari
Tidigt på morgonen åkte reggae-killarna med bussen till Tombouctou för att förbereda sig inför spelningen på Ökenfestivalen, Festival au Desert, senare samma vecka. De skulle försöka hitta en trummis på vägen också.
Vi som var kvar i Gao och blev sen bjudna på gethuvud. Jag smakade aldrig, men det gjorde Sonja, tror inte hon tyckte det var speciellt gott, men afrikanerna och Håkan åt det med glädje.
Sen skaffade resten av Podge flätor i delar av eller hela håret. Blev mer och mindre lyckat. Gjorde jävligt ont också!
Sen berättar MC att han fixat en spelning till oss samma kväll på en bar efter en gitarrist därifrån som också skulle spela. Så vid 00-slaget går vi genom Gao för att komma fram till baren och upptäcker att det är väldigt mörkt överallt. När vi kommer fram inser vi att strömmen har gått, men vi går in, beställer öl och hoppas på att den ska komma tillbaka. Vänta, vänta, vänta...alla är supertrötta och inget ljus kommer tillbaka. Jo, där kom det! Men var är han som skulle spela före oss? Då försvinner strömmen igen och vi ger upp. Lastar på de flesta instrumenten på en moppe som åker iväg genom mörkret medan vi går tillbaka till MC's gård.

6:e januari
Vi bokar en jeep i 3 dagar och packar in oss 9 personer (i en bil för 5) för att åka mot Ökenfestivalen i Tombouctou ca 7 timmars resväg bort. Vi packade i bara en väska och hoppades på att få spela på festivalen, så instrumenten behövde komma med de med. Väldigt fullt i bakluckan men för att alla skulle rymmas så fick tre stycken sitta där bak, fyra i baksätet och två fram. Vi hade en skön chaufför som körde väldigt bra trots den otroligt dåliga vägen. Vi blev tvungen att ta en omväg pga ”kidnappningsrisken” som UD varnat om och därför skulle resan ta 7 timmar istället för 2...typiskt. Under resan såg vi otroligt häfta berg, de var lixom som stora klumpar och med helt branta stup på sidorna, såg ut som nån sågat ut stora kantiga stenblock ur marken och ställt dit. Lustigt.
Vi tampades med hetta, svett och många slag i huvudet för de som satt i bakluckan under 10 timmar innan vi äntligen nådde färjan som skulle ta oss över floden till Tombouctou. Det var lång kö eftersom alla skulle till festivalen, så vi väntade inte på bilden utan gick på ändå och på andra sidan möttes vi av MC's kompis Elhadji som skjutsade oss till hans brors nybyggda hus (som inte var färdigt) där vi fick bo över natten. Jag, Sonja och Linn skedade på en madrass och de andra låg två och två, bra för att kunna hålla värmen. Jag mådde väldigt illa och somnade först igen.

7:e januari
Med privata livvakter och guider fick vi eskort runt Tombouctou för att leta mer pengar. Vi fick tydligen inte gå själva för det kunde vara farligt för vita kvinnor att göra det. Sen träffade vi MC's kompis Papa S som också är artist.
Ökenfestivalen skulle börja samma kväll men innan i skulle fixa (gratis?)biljetter så ringde en dam som heter Chateau Cicci som äger en resebyrå, är bästa vän med presidentens fru och som sitter med i regeringen och sa att hon ville vi skulle komma och hälsa på henne på det hotell där hon var. Så vi åkte dit och där var även Malis kulturminister, Mohamed El Moctar. Vi fattade inte riktigt vad som skulle hända men helt plötsligt sa MC att hon ville att vi skulle spela på deras nya festival; Tamasonghoï i Bourem, lite norr om Gao den 12-14 januari. De bjöd även in oss på cocktailparty och middag i Bamako med hela kulturministeriet veckan efter. Men vi hade planerat att åka hem den 10:e januari, så vi kunde inte. ”Men Chateau kan boka om era biljetter om ni vill stanna”. Ah! Då måste vi ju stanna. Det här är ju galet! Sen berättade kulturministern att han skämdes som inte hade hjälpt till mer med Sweden/Mali Voices-festivalen, och han lovade att hjälpa till att betala alla band från Mali's resor till Sverige nästa gång. Och det är inte lite det! De ville prata mer med oss om Sweden/Mali Voices och dess framtid och tycker att det är ett väldigt bra projekt. Vi satt helt förstummade och förstod inte hur vi hamnat här bland dessa fina människor. Cocktailparty? Vi har inga kläder för det! Allt är smutsigt och vi kan inte ens deras språk. Men det spelade ingen roll tyckte MC och Papa S, vi var ju rockstjärnorna, allt vi hade på oss var coolt. Ööh. Okej. Bra! Så jag och Sonja åkte iväg till biblioteket där det fanns datorer med Internet, skrev ner våra bokningsnummer och gav det sen till Chateau. Sen var det bara att ringa cheferna och meddela att vi kommer inte hem till veckan, ni får allt vänta en vecka till. De flest fick grönt ljus, men även gult och närmare rött ljus blandade sig i, men vad kunde de göra? Vi satt på en helt annan kontinent och lekte stjärnor utan att göra oss till. Vi var ju ”the Swedish delegation”.
Efter en hel del trixande kom vi in på festivalen, som inte imponerade på oss så mycket. Ljudet var inte speciellt bra och det var mest lokala band som inte verkade ha mycket erfarenhet som spelade. Men senare på kvällen klev de större artisterna på. Vi träffade en del nya människor, lyssnade på en väldig massa traditionella touareg-band och sprang mellan scenen, tältet och kaffeståndet. Den natten somnade vi hos en annan kompis till MC. Fanns knappt nått utrymme för oss där, men vi la oss på en rad på golvet och somnade tvärt.

8:e januari
Vaknade rätt stela i ryggen och fick veta att en av våra vänner åkt in på sjukhuset under natten och låg med dropp. Vi åkte dit för att kolla till honom och ta med honom ifall han mådde bra. Sjukhuset var bland det läskigaste jag har sett. Vi kom in i en sal där det fanns några sängar, i en låg en liten kille och sov under ett tunt täcke och fullt med flugor i ansiktet. På golvet låg en annan med några anhöriga kring sig och i en säng låg vår kompis. Han såg ut att må relativt bra men behövde få mat i sig. In kom en doktor och nån försökte fråga om han kunde få gå hem. Jag gick ut för att kolla mig runt. I rummet brevid fanns toaletten och den var den värsta jag sett på hela resan tror jag. Med tanke på att det var ett sjukhus! Ursch. Smuts längs hela väggarna och som vanligt bara ett hål i marken. Man såg inte skymten av sterila verktyg eller nån slags trygg miljö. Jag visste såklart att det var sämre ställt här, men det här var ändå ett sjukhus! Inga torra kinder här inte. Det är så fruktansvärt orättvist och jag kände mig som en bortskämt snorunge. Jag måste rädda världen.
Efter att resten av dagen gått åt att försöka fixa våra gratisbiljetter, eftersom att vi skulle få spela enligt festivalens arrangör (som är vän med MC), så fick vi tillslut biljetterna! Jag hade dessutom hittat till en dator och kunde till slut, efter att datorn krånglat i en halvtimme, skriva några rader hem om vad vi hade för oss ute i stora världen. Under tiden låg de andra och snackade om resans romanser under en palm vid Hotel Tombouctou.
Denna natt spelade Bassekou Kouyate som var på Fröjdholmen i Jämtland på Sweden/Mali Voices i somras. Han är en av de största artisterna i Mali. Så efteråt hälsade vi på bandet och de kände igen några av oss från i somras. Kul!
Den här natten fick vi ett tält att sova i, men dessa var utan sängar, så vi la sovsäckarna direkt på sanden. Sen var allt sandigt. Men vi sov riktigt bra där!

9:e januari
Vi hade länge varit sugna på att rida kamel, men det blev aldrig av. Men sen var jag och Jonna ute på marknaden och kollade och när vi sen gick tillbaka till tältet gick vi förbi några kameler som låg och vilade så vi gick och frågade om vi fick hälsa på dom. Ägarna sa att det fick vi och frågade om vi ville sitta upp på dom. ”For free?” frågade vi, ”Yes, yes!” sa de, så vi kunde inte tacka nej. Men när vi väl vinglat oss upp på dom, tagit kort, gått några steg och sedan hoppat av ville de såklart ha pengar. Suck..efter en lång diskussion gick vi med på att betala en mindre summa för att få komma därifrån. Men aja, det var värt de, nu kunde vi ju säga att vi var de enda som ridit på kameler den här resan, haha! Tillbaka till jam i tälten och möten med nya människor. Träffade faktiskt några svenskar, kunde se det på kläderna, kända svenska kedjors välkända plagg.
Den här kvällen var det dags för reggae-killarna att spela, som nu hade ett namn – Native Vibes! Men de hade inte hittat nån trummis än så Sonja fick hoppa in den här gången också. Vi dansade och jag filmade för fulla muggar. De var det enda reggeabandet på hela festivalen, som för övrigt bara bestod av en scen. Publiken stod uppåt i en mindre backe, längre upp fanns små eldar att sitta och värma sig vid, för på natten blev det riktigt kallt. Svårt att säga hur kallt eftersom vi aldrig hade någon termometer, men man behövde lätt en jacka. Det hade vi ioförsig inte, men lite tjockare tröjor och sen virade vi in oss i sjalar.
Sen blev det tal om att vi kanske skulle få spel om det var så att något band inte kom, eller efter att allt var slut, att vi kanske kunna få gå på då. MC och Papa S jagade bossen av stället och försökte få ur honom om vi kunde få en tid eller fråga om det var säkert. Men vi fick aldrig några klara besked, bara att vi skulle stå med alla instrumenten klara vid scenen om vi skulle få kliva på. Det kunde vara när som helst. Några riktigt bra artister spelade sent på natten medan vi väntade, men till slut blev jag för trött och kall, så jag gick och la mig vid en eld och somnade någon timme. Väldigt skönt! Men vid 4-tiden på morgonen hade vi fortfarande inte fått spela och spelningarna på scenen övergick till jam med de grymmaste musikerna, så vi kände att det nog aldrig kom att bli vår tur.

10:e januari
Så vi packade ihop alla grejer in i bilen och for mot färjan för att slippa den långa kön som skulle bli sen när alla skulle lämna festivalen. Vid 6-tiden kom vi fram och då var det redan kö, men vi tog oss relativt snabbt över till andra sidan och kunde fortsätta den 10 timmar långa färden tillbaka till Gao. Vid den här tiden hade alla åkt på magsjuka och varit dåliga i omgångar, men det var väl vad vi hade räknat med också..än så länge inget värre än så. Tillbaka hos familjen i Gao på kvällen där vår bästa Abouzeïdï tog emot oss.

11:e januari
Hemma hos MC hade de anställt någon som tvättade våra kläder innan vi skulle åka vidare. Otroligt vänligt och hon var väldigt skicklig med tvålen (våra vita klänningar har aldrig varit renare, blev inte ens så rena i tvättmaskinen hemma!). Samtidigt började både jag, Micha och Jonna få utslag över hela kroppen. Jonna och Micha hade mest, på armar, benen och till och med ansiktet medan jag hade bara på vänsterbenet men som sedan spred sig mot anklarna och armarna. Och man fick passa sig för att klia, för hade man väl börjat, då var det lika med blod överallt. Men det kan inte ha varit myggbett, för de kom av sovsäcken på natten. Måste varit nån slags ond sandloppa. Och vi som smörjde oss med myggmedel varje dag.
Håkan bestämde sig för att ta bussen till Bamako och spendera sina sista dagar i Mali där innan han återvände till Sverige, så vi vinkade av honom och lovade att skicka foton om han skickade inspelningar.
För att åka till festivalen Tamasonghoï i Bourem krävdes att polisen eskorterade oss den ca 2 timmars långa resan. Därför blev vi tvungna att åka och kopiera våra pass så att de skulle veta vilka det var de eskorterade. Så samma jeep och sköna chaufför (som inte kunde ett ord engelska) tog oss genom den verkliga ökenterrängen mot det lilla samhället Bourem. På vägen stannade vi hemma hos Oussmane där han tillagat get som vi slängde i oss innan poliserna stressade på att vi var tvungen att köra vidare. Vi trängde in oss i bilen med all packning igen och skumpade vidare genom sanden. Spännande och annorlunda resa fylld av skratt!
Väl framme träffar vi Chateau Cicci som har ett hus där och som inrett ett hus ute på gården endast till oss! Där finns riktiga sängar täckta med vackra tyger och mattor i alla möjliga färger runt om i hela rummet. Tänka sig att vi får det vackraste rummet. På gården gör kvinnorna sig i ordning inför invigningen av festivalen genom att sätta massa pärlor i håret och klä sig i vackra kläder.
Sen åker vi till festivalområdet och möts av samma uppslutning som i Koyma, barn och folk överallt, alla vill träffa oss, hälsa på och och ta på oss. Chateau visar oss runt och hon har låtit bygga säkert 30 tält, lika som be på Sweden/Mali Voices. Alla står i en ring och i ena kanten är scenen. Vi går längs hela längan och barnen sjunger och skriker och vi går in och hälsar på en massa folk i de olika tälten, alla lika glada av att se oss där.
Under natten startar de en väldigt högljudd generator precis brevid vårat hus, som inte har några dörrar att stänga, så det var bara att stå ut med. Men kändes som man vaknade med en generator i huvudet och det var som ett lock för ögonen som släppte när de stängde av den vid 7 på morgonen. Ahh!

12:e januari
Under natten hade både Reidun och Sonja blivit riktigt dåliga. De hade feber och ville mest ligga ner hela tiden. På gården utanför vårt hus satt kvinnorna och plockade tupparna som skulle serveras till middag. Så härligt att se att de verkligen lagar allt på riktigt här.
Helt plötsligt dök de upp ett par doktorer. De började undersöka och fråga Sonja och Reidun en massa saker, mätte blodtrycket, skrev recept på vad de skulle ta för medicin och rekommenderade till och med Reidun att åka in på sjukhuset pga sin feber. Men de ville ju vara med på festivalen och hade inte alls nån lust att lämna platsen nu. Så de fick några verktabletter och något för magen och vi hoppades på att de skulle bli bra.
På eftermiddagen var det invigning av festivalen som vi skulle medverka på. Så det vara bara för alla att bege sig till festivalområdet. Där hissade de Malis flagga, en sång/dansgrupp hade ett framträdande och Chateau höll ett tal. Jag satt mest och beundrade alla de vackra kvinnorna som satt runt om kring oss. Ganska långt bakom oss stod övriga byn i en halvcirkel runt scenen medan ”de rika” (och vi) fick sitta på stolar närmare scenen. De satt där i sina utsmyckade klänningar och speciella hårkreationer. För att inte tala om barnen som man bara ville ta med sig hem för de var så söta.
Efter invigningen mådde inte Sonja bättre men vi blev bjudna till kulturministern och alla hans undersåtar på middag i hans hus i byn. Han kom därifrån och det var därför de anordnade festivalen i just den byn. Han kunde inte mycket engelska men var väldigt trevlig och självklart hamnade just jag mellan honom och en annan högt uppsatt man. Vi utbytte några ord innan middagen kom in – två helstekta får (eller getter) fyllda med couscous i en härlig sås på två stora fat tillsammans med ett bröd som såg friterat ut. Bland det finaste man kunde få där! Vi satt på madrasser på golvet och tvättade händerna noga innan vi började ta för oss. Jag låg halvt ner för att nå till fatet som alla trängdes kring. Väldigt gott var det! Och kul att äta med fingrarna. Det hade vi ju gjort tidigare också, men det vi hade föreställt oss när vi hörde ”middag hos kulturministern” var dukade långbord med bestick och servetter. Men vi insåg snabbt att vi var på en annan del av jorden nu. Plus att det bara var männen som satt ner och åt med oss, de kvinnor som var där satt nog inne i huset och åt tror jag.
MC, Papa S, Oussmane och några kulturmän fortsatte prata om Sweden/Mali Voices och de verkade så engagerade. Jag blev helt inne i att lyssna på vad de sa när jag satt där brevid, fast jag inte förstod ett ord. Det syntes helt enkelt att de förstod varandra och hade samma idéer om vad det kan komma att bli. Otroligt spännande att se hur det blir nästa år och senare i framtiden!
Sonja mådde bara värre och värre och vi kände att om vi inte får spela ikväll så vet vi inte om hon kommer kunna spela alls. Så vi bestämde med ministern och Chateau att vi skulle få spela samma kväll och att de skulle komma och kolla senare. Det här var den största scen vi spelat på sen vi kom hit! Härligt! Sonja satt ihopvikt på en stol medan vi packade upp grejerna efter att några lokala förmågor rivit av några hits. Strax innan vi gick på scenen gick Sonja bakom ett hörn och spydde lite grann, samlade kraft och satte sig bakom trummorna. Vi hade ju ändå stannat en vecka extra för att kunna spela just nu, så det var bara att offra sig. Men fy vad hon kämpade bra! Hon var nästan grön i ansiktet och frossade av feber men behöll ändå leendet hela spelningen, så otroligt bra kämpat! Papa S och MC rappade några låtar med oss och längst fram vid scenen stod Chateau och kulturministern tillsammans med en hel hög viktiga människor och dansa medan vi spelade. Polisen gick dessutom runt scenen med stora vapen och kollade så inte för många personer stod framför den. Vi förstod aldrig riktigt varför. Efter första låten gick Chateau upp på scenen och pussade oss alla och en annan snubbe gick upp och tackade för att vi kommit. Merci Merci! Rolig spelning och samtidigt sprang en snubbe från någon malisk TV-kanal runt och filmade alltihop. Måste blivit lustig TV, men vi var med i alla fall. Oussmane filmade allt med min kamera.
När vi var klara kastade vi in oss i bilen och fot tillbaka till huset, Sonja behövde sova. Så vi la henne och Reidun innan vi satte oss i ett tält brevid och myste en bit in på natten. Sen var det dags att sova till ljudet av generatorn igen...

13:e januari
Alla vaknade med ett ryck av att generatorn slutade surra och Reidun feberfrossade värre än någon vi tidigare sett. Vi försökte få kontakt med henne och fråga henne var vi var, men hon hade ingen koll. Sonja mådde också sämre med skyhög feber och magont men gick att prata med. Vi ringde ambulans och fick vänta bra länge innan de kom till gården. Under tiden skulle vi vara trevliga med Chateau som tackade oss igen för att vi kommit och gav oss presenter som presidentens fru ahde ordnat fram. Otroligt amitiöst! Vi kände att vi inte kunde ge något likvärdigt tillbaka, men vi får vörsöka ordna det när hon kommer till Sverige.
Till slut kom doktorerna och undersökte Reidun, gav henne dropp, konstaterade att hon fått malaria och la henne tillslut på båren, in i ambulansen. Linn och Jonna åkte med. Polisen hade även de kommit för att eskortera oss tillbaka till Gao. Sonja fick i sig några värktabletter och hon, jag, Micha, Abouzeïdï, Oussmane, MC och ”driver'n” tog jeepen. Papa S åkte med polisen tror jag i full fart genom den guppiga öknen mot sjukhuset dit vi anlände vid 1 på dan, hungriga. Reidun hade vaknat till lite och lades in i ett rum på akutavdelningen, men somnade på en gång. Där fanns även en till säng som Sonja la sig i för att vila, hon var helt utslagen av febern och värmen från bilen under den två timmar långa resan tillbaka. Plötsligt börjar de undersöka Sonja. Ingen trodde hon var så dålig att hon behövde dropp. MC, Papa S och Oussmane hade fullt upp med att översätta för oss vad som hände. Men till slut fick även Sonja dropp och vi bäddade in henne i någons sjal i värmen. Doktorerna skrev en lista på saker de behövde för att kunna behandla de sjuka så Jonna och MC åkte iväg för att köpa utrustningen på ett apotek. Vi andra väntade länge och väl men till slut kom de tillbaka och vi lämnade sjukhuset för att åka och äta mat. Dödshungriga efter en dag som denna! Längtade efter pizza, men eftersom restaurangen tydligen inte hade allt som stod på deras meny fick vi nöja oss med pasta och sås. Men mat som mat.
Sen åkte vi till MC's hus och chillade ett tag. Jag och Linn tänkte åka vidare till Bamako med bussen samma kväll, men jag somnade vid halv 9 så det blev inte av. Micha åkte och kollade till de på sjukhuset i alla fall under kvällen. Jag vaknade till av att hela Gao skrek när Mali gjorde 4-4 i en kvalmatch i fotboll på TV efter att ha legat under med 0-4.

14:e januari
Vi packar lite nya kläder och hälsar på sjuklingarna som mår bättre. De har fått nya lyxigare sängar och guvernören har varit och kollat till dem. Reidun är rastlös och är uppe och går men känner sig lite yr. Vi får reda på att Sonja också har fått malaria och hon ligger helst och äter inte mycket. Jonna och MC får köpa mer medicin och åker runt hela Gao för att leta rätt saker. Jag och Linn bestämmer oss för att åka med bussen till Bamako för att hinna vara där lite mer innan vi åker tillbaka till Sverige. Så vi går tillbaka till huset och packar våra saker och lämnar Gao vid 12 på dagen.
De andra stannar och får flytta in hos guvernören. Där får de egna rum och tillbringar natten. Men Sonja är fortfarande riktigt dålig och får bara i sig några Pringle's-chips lite nu och då och har fått med sig droppet. Jonna får i henne några tuggor ris och hjälper till ifall hon behöver spy.

15:e januari
På morgonen åker de till MC's hus och packar ihop sina saker och sen tar de bussen mot Bamako kl 12. Avsked från de nyfunna vännerna Abouzeïdï, Oussmane, Papa S och hela familjen-MC och sen en 20 timmar lång resa mot huvudstaden. Sonja får i sig några chips på resan och stå faktiskt ut hela vägen. Ännu en bravad från hennes sida!
Samtidigt anländer jag och Linn till Bamako där Oussama möter oss på bussationen vid halv 9 på morgonen. Bussresan gick mycket bättre än den förra. Inte lika många soltimmar och vi satt bättre till, kunde komma ut fortare och hade takluckor som gick att öppna trots att det var en grymt gammal och skitig buss. Så till ljudet av tamburinen som låg och skallrade ovanför oss på en hylla kom vi fram, helt utan hjälp från MC som hjälpt oss med allt hittills. Hurra!
Vi åkte hem till Oussama, han for till jobbet några timmar och vi gick och la oss en stund, duschade och när han kom tillbaka gick vi en promenad genom staden. Hamnade på ett café och drack underbart goda juicer. Linn började må dåligt igen, mest förkyld men även febrig. Vi gick och handlade lite och sen hem igen. Träffade reggae-killarna och hängde ett tag med dom, sen drog vi ut och käkade och sen vidare på en reggaebar där de skulle spela. Där hängde en massa skönt folk och jag gick upp på scen och sjöng med en äkta rastafariman. Haha, det var kul! Hem sent för att sova.

16:e januari
Jonna, Micha, Sonja, Reidun och MC kom fram till Bamako vår sista dag i Mali. Solen stekte som den gjort under hela resan och både Sonja och Reidun mådde bättre. Sonja tog sig ett bad i poolen vid Rafaels hotell där vi samlades igen, och efter det hade hon energi som aldrig förr. Skönt att se. ”Det var nästan värt att få Malaria om man får sån här överskottsenergi efteråt!” sa hon sen.
Dagen gick mest åt att ta det lugnt. Jonna for och köpte en calabash åt Sonja och hämtade efter många om och men ut våra flygbiljetter. Inte förns nu visste vi att och när vi skulle åka hem. Men oklarheter och lång väntan på svar har varit några av nyckelorden i denna resa. Gäller att inte vara stressad.
Senare på kvällen åt vi en god middag och for sen hem till Chateau. Vi skulle egentligen ätit middag hos henne, men hon hade också blivit sjuk och fått dropp, så hon hade just kommit hem från sjukhuset när vi kom dit. Hon visade oss runt lite i sitt hus och vi antog att det var så de rika bodde. Det såg inte direkt ut som hemma, men inte som hos MC heller, så det var något extra med det här. Hon bjöd på frukt och yoghurt och sen åkte vi till Oussamas lägenhet och ovanför honom bodde Lugie och de andra grabbarna. Vi satt uppe hela natten fast vid 2 tror jag att jag somnade. Sonja, Diego, Lugie och Louis drog ut på nattklubb och kom tillbaka vid fem, då var det dags för oss att åka till flygplatsen.

17:e januari
Kl 7 samma morgon lyfte vårt plan mot Paris. Väl framme där efter att vi åkte en taxi för 1500 kr mellan flygplatserna för att hinna med flyget till Sverige, sprang jag fortfarande runt i flipflops medan de andra resenärerna på flygplatsen gick i vinterjackor. Jag hade inte haft tid att byta kläder sen morgonen innan så alla gick och tog på sig den sedvanliga svenska utstyrseln – lager-på-lager. Även för att ryggsäcken inte skulle bli för tung för att få följa med hem.
Köpte mat och godis och grubblade över vad vi just varit med om. Jobba imorn? Konstigt. Vi som legat och slappat i tre veckor nu. Vi kom överens om att vi aldrig varit med om något liknande i alla fall. Och vad skulle kunna slå det här? Hur ska vi kunna förklara för de där hemma hur gästvänliga och snälla de var mot oss? Vi är nästan lite oroliga för hur de ska tycka det är att komma hit nästa gång. Ny mål har satts upp och planeringen inför sommarens festival i Jämtland är i full gång! Så planera in det redan nu mina vänner! Och nästa gång det blir i Mali, då måste vi få med alla som hade tänkt åka i år. De har verkligen missat något. Och tänk om alla kunde vara med och hjälpa till. Då skulle det blir världens bästa festival! Så många är redan engagerade i Mali, nu behövs ett större intresse från Sverige och det tror jag kommer. Det här kulturutbytet är unikt!

Stina Ljungberg

Nu börjar jobbet!

2010-02-09T09:34:00.005+01:00

Nu har jag (Stina) skrivit ihop en jävligt lång story om hela resan, men bilderna tar för lång tid att ladda upp här, så bilderna kommer upp på min Facebook ist. För er som inte har FB så lägger jag upp länken dit här, så kan ni gå in och kolla. Ska skriva bildtexterna så pass att ni förstår var vi är :)

Snart kommer alltså historien om Mali upp!

I veckan börja vi det seriösa jobbet med att mixa skivan oxå. Det ska bli himla kul! Vi åker ut till vår mixing-snubbe Martin och hjälps åt under några dagar så hoppas vi att det mesta blir klart efter helgen. Sen är det mastring kvar och så ska vi bestämma hur skivomslaget blir. Sen dax för tryckning..

Spelningen i tisdags var jävligt rolig! Tack alla som kom! We lööv you!

Vi hörs!

/Stina

Söndagsbarn.

2010-01-31T22:31:00.005+01:00

Spelning (utan trumset) i Gao!

Bad i Niger, hääärligt!

Papa S på festivalen i Bourem. Senare på kvällen sjöng han och MC tillsammans med oss!

Stina fann mat sent en kväll. Alla männen hade ätit klart och jag fick resten, ingen annan ville ha...som tur var! :)

Längtar efter våra vänner i Mali!

Denna soliga vinterdag samlades vi i replokalen och drog av några låtar. Bestämde låtlistan tills på tisdag, vilket gick förvånansvärt fort för att vara oss! Nästan bara nya dängor kommer det bli av. Ska bli rikigt roligt att komma upp på scen! Efter ett par timmar tog vi Lidingöbanan hem till mig och Jonny, plockade fram rester från helgen och hade ett härligt middagsmöte. Handlade om allt från Jonnys bilder till skivan, layout, kommande spleningar, vem-gör-vad, gamla godisar som hängt med ett tag och vem som lyckts få i sig mest cheesecake. Typiskt Podge-snack! Men tror vi kom fram till lite saker iaf för nu har jag en liten lista med saker att beta av i veckan. Blir bra nu när man är arbetssökande..

G'natt.

/Stive

Hemma igen..

2010-01-29T23:55:00.003+01:00

Jag (Stina) håller på att skriva en längre och detaljerad berättelse om nästan allt som hände under resan, så håll utkik här! Så länge kommer några bilder upp, men mer kommer.

Vi landade i Sverige för ca två veckor sen och har hunnit jobba/varit sjuka sen dess. sonja och Stina har avslutat sin tid på Posten och söker för fullt ny sysselsättning som tar lagom med tid för att vi ska hinna repa och ha gig. Massa jobb på skivan kvar, Jonna har varit hemma en hel del och slitit som bara tusan (superbra jobb!) på fodralet. Kommer bli toppen! Men mer finns att göra. Så vi är inte sysslolösa direkt.

Så länge kan ni gärna läsa om vår historia i kortare format och se några bilder på ÖstersunsPosten's och Länstidningen's hemsidor: op.se och ltz.se - tryck på Kultur.

På tisdagen den 2/2 spelar på Fight Club på Stampen igen! Kika förbi så blir vi superduperglada!

Vi hörs snart igen!

/Stina

Inte riktigt som vi tänk oss...

2009-12-28T19:59:00.002+01:00

Hej!
Resan gick inte rikigt som vi tänkt. Men vi har det bra! Just nu är vi pa ett hotel i Casablanca i Maroco. Vart flyg fran Paris till Casablanca igar blev forsenat, sa vi missade nästa plan till Bamako. Efter en hel del vântande pa flygplatsen (vi var pa vâg att hoppa pa en buss som skulle aka 6 timmar at helt fel hall...) Men till slut fick de skjutsa oss och en del andra resenärer till ett hotel här. Kom hit vid 05 i morse efter väldigt lite sömn. Men här har vi fatt alla maltider (3 rätters lunch och nu väntar 3 rätter till middag innan det bär av) och tagit oss in till stan idag och gatt pa markad och kollat pa en skitcool moskè "Hassan 2". Men vi hoppar pa nast plan som gar ikvall kl 23, det gar ju bara ett flyg per dygn.. Da är vi framme i Bamako 02.40 (den 29:e) och blir hamtade av MC. Hoppas allt gar som det ska nu; Vi vill Fraam!

Vi vet inte vad som hander när vi kommer fram imorn, kanske âker vi till Gao pâ en gâng, eller sa blir vi i Bamako i nagon dag till.

Vi hors snart igen! Letar dator när vi kommer fram!
Kramar fran Podge.

NU SMÄLLER DET!

2009-12-26T23:12:00.001+01:00

Om cirka snart är vi på Arlanda på väg till Paris för att sedan åka till Cassablanca vidare mot BAMAKO! Det kommer ösa! Ha det så gött här hemma i värmen, så ses vi nästa år igen! :)
/Podge

Mali om en vecka!!!

2009-12-20T20:57:00.002+01:00

CRAZYCRAZY - om en vecka sitter vi på flyget påväg till Mali!

Läget just nu är undertryckt resfeber. Måste fixa allt,allt,allt, nu,nu,nu.
Jag(Jonny) och Mike ska fixa visum imorgon på Malis konsulat. Det sista ogiltiga passet är sedan några dagar makulerat till fördel för ett nytt giltigt och alla Podgare får nu troligtvis komma in i landet utan problem eftersom vi även är vaccinerade och klara. Alla dessa olika rekomendationer om vaccinationer inför resan är en gåta i sig. En läkare säger si, en annan så och den tredje påstår att dom förra säger fel medan den fjärde kommer med andra uppgifter. Kul! Man får gå på känsla helt enkelt.
Gula febern är ett måste att vaccinera sig mot, Hepatit A och B (twinrix) är också viktigt även om det är frivilligt. Vad gäller svinet har några av oss iallafall ingen risk att åka på den längre, men vi som klarar oss från den kan istället bli sjuka i turistdiaré eftersom inte alla druckit dukoral mot det. Det sista beslutet är frågan om Malaria profilax. Ska man ta eller inte ta? Somliga läkare rekomenderar det verkligen eftersom det finns en viss risk. Andra påstår att det räcker med myggnät och myggstift. Vissa säger att malariatabletterna är rena rävgiftet och att man bör avstå. Men tänk om man får malaria? Man får väga för- och nackdelar på en guldvåg.

Förutom dessa praktiska saker som man måste ordna i sista stund är det helt obegripligt att vi åker så snart! Vi är överlyckliga och spända av förväntan. Vad ska man packa?

Stina har köpt en videokamera. Så nu jäklar blir det filma av!
Vi återkommer innan resan för mer uppdatering!

Många härliga hälsningar från Jonny

Podge Live i Radio Jämtland idag!

2009-12-04T18:29:00.004+01:00

(bilden är från SR's hemsida)

Själv strosade jag runt på den stora staden Stockholms gator medans min röst sjöng/skrek sig hes i radion i iallafall de jämtländska/härjedalska stugorna. Johannes Adolfsson har spelat in, mixat och klippt ihop vår spelning från Kluksfestivalen i sommar och denna fredag spelades allt detta upp P4 Radio Jämtland kl 17.00. Bra jobb Johannes och Tack för att vi fick vara med! När mamma Berit sedan skickade ett sms om att hon hört oss och fått reaktioner på det i sin skobutik i Svenstavik blev jag påmind om det. Jag har inte hunnit lyssna än och väntar nog tills Jonna kommer hem från jobbet. Då ska vi sätta oss ner framför datorn, kanske med en kopp te (eller rent utav middag?) och lyssna grundligt.

Idag stoltserade jag med att visa kollegorna på jobbet vår artikel i ÖP. Den kommer ju en dag efter hit ner, ni vet, landet är ju så långt så det tar sin tid för nyheterna att nå alla. Men som tur är jobbar jag ju på Posten och fick första tjing på ett exemplar vid 7-tiden i morse. Men fick sen lämna tillbaka den till postnummer 27. Okej, slut på post-nördandet...

Igår gick jag och Jonna på stan och kollade efter coola skivomslag för att få inspiration. Det var svårt, antingen var det för slemmiga, för strikta, för hårda, för anonyma eller för mycket "en i mängden"...vi vill ha nått som syns! Men sen hittade vi en snygg färg-kombination som vi gillade. En del av färgerna har vi använt förut, så vi ska fråga de andra tjejerna om de gillar det. Sen får vi se vad det blir!

Men gå nu in på: http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?ProgramID=50 och tryck på kl 17.00-17.30 och lyssna på vår konsert! Den är till Er! En kommentar på den vore trevligt.

Ha en riktigt go' fredagskväll nu! Kram från Stina.

I ÖP redan idag torsdag!

2009-12-03T21:29:00.003+01:00

Ja, som ni kanske redan märkt är vi på ett heluppslag i ÖP'n redan idag. Kul! Men som jag hoppas ni vet så heter ju bara Podge...och inte The Podge, men aja.

Läs på nätet: http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.1577572

Ja "Förhoppningsfull", det hoppas vi med att skivan ska göra :)

Men glöm nu inte att slå på Radio Jämtland imorn strax innan kl 17. För er som inte kan få in kanalen i stugorna eller inte har tid just då, går det alles utmärkt att lyssna på webben när som helst.

Just nu väntar vi med spänning på första mixningen av en låt!

Hade gött! /Podge

Podge på P4 Live Jämtland!

2009-12-01T22:27:00.002+01:00

Här är Home Studio's egen livvakt, allas vår egen - Kalle!

(Observera Podge förra skiva längre ner..)

Nu är det officiellt! Podge live från Kluksfestivalen 2009 spelas på P4 Live Jämtland på fredag den 4/12 kl 16.45, så bänka er då! Och ni med ÖP - håll utkik efter 5 spelsugna brudar samma dag :)

Idag har första låten gått till en snubbe som ska provmixa åt oss. Vem det är avslöjar vi först när allt är bestämt. Spännande! Rep bliré imorn. Hade gött så länge!

/Stive

Tillbaka i Stockholm

2009-11-30T21:04:00.003+01:00

Nu är vi tillbaka i hufvudstaden. Måste säga att man är lite sliten efter veckan. Även fast vi mest bara satt inne och jobbade. Eller så är det för att jag jobbat idag som känner mig så otroligt trött. Ögonen vill inte var öppna längre. Hann bli lat under förra veckan då vi max tog en promenad på 20 min/dag om ens det. Men det var gött! Kanske är det spår från festen i lördags som spökar oxå. Det var en helt underbar kväll (värt det!) med välkomstglögg, lekar, supergod mat i form av lokal delikatesser, mer lekar och tillslut badtunna och bastu! Inte illa. Tack så mycket alla sköna föräldrar (och plastföräldrar) för att ni är så bra!
Nu slänger jag mig snart i sängen, men först ska jag gå in till köket där Jonna sitter och målar, tror hon skissar till vårt skivfodral, hoppas! Vi satt just och diskuterade hur den skulle kunna se ut...vi har inte riktigt bestämt oss än, men kanske kommer Jonna med ett bra förslag nu. På onsdag blir det inge rep, vi kör julbak och myskväll ist :D

/Stina

veckan i Revsund är snart slut...

2009-11-29T14:37:00.003+01:00

Nionde och sista dagen här i Revsund.
Snön ligger vit och fin ute, alla är lite sega efter gårdagens FöräldrarFest.
Vi åt en underbar frukost som bestod av all god mat som var kvar efter gårdagens buffé.
Just nu spelar Sonja och Gustav in det sista på "Map of life" som är en smörig ballad:D
Lite andra små detaljer som är kvar, som vi behöver hinna med innan tåget går från Bräcke 17.49.
Nu kommer Stina in och ska lägga lite "plingplingregn".
Jag själv har inte något med denna låt att göra, men funderar på om vi ska köra den live någon gång så ska jag ta med mig ett smörpaket och en smörkniv så kan jag också stå där och smöra på....

/Linn

Gurra går loss!

2009-11-27T23:15:00.002+01:00

Gurra fick prova lägga ett solo på Myself in a Disguise. Han var grymt peppad och öste som faan! :D Tror den här låten blir hans favorit nu..

Nu gör vi kväll och kommer igen imorn. Vi behöver vår skönhetssömn innan FöräldraFesten! Vi längtar efter er!
/Podge

Stämmor - en låt!

2009-11-27T22:38:00.004+01:00

Kvällens 1:a höjdpunkt: Efter middagen la vi stämmor på vår ballad. Den blir himla fin tycker vi :) Så här är ett smakprov på en av våra låtar. Men riktigt så här soft är våra övriga låtar inte..

Tillbaka i Revis

2009-11-27T16:01:00.002+01:00

Här igen för att fortsätta med alla pålägg. Alla har varit utflugna i länet under natten och med oss tillbaka fick vi bla päronkaka av Jonnas mormor, mums! Vi har även handlat mat och förberett lite roligheter inför morgondagens FF (FöräldraFest) :D

Nu har vi lyssnat igenom alla låtar och skrivit upp allt vi ska lägga till för att skapa ännu bättre känsla. Mer sång, tamburin, shaker, gitarr och några överraskningar är att vänta. Länstidningen ringde just också och frågade hur inspelningen gått och hur nya skivan kommer låta. Svårt att förklara bara sådär, men jag försökte..
Efter en kopp kaffe går vi nu in i studion igen.
Mae råkes!
/Stina

Känsla...

2009-11-26T10:14:00.003+01:00

Efter en mycket trevlig kväll igår med god mat,vin och bastu, så steg vi upp och åt en mycket god frukost.
I detta nu spelas en mycket vacker ballad in i rummet in till." Mer känsla" är vad jag hör.
Stina, Jonna, Michaela och Sonja sitter i ett rum med fördragna gardiner och tända ljus, allt detta för att finna den rätta stämningen. Kan tyvärr inte uttala mig om resultatet för jag hör bara trummor och rösterna mellan tagningarna. Det är med stor spänning som jag väntar på att få höra resultatet.

Senare idag styr vi kosan mot Östersund via Rissna, där Michaela och Stina ska kliva av.
Aktiviteterna tills imorgon mitt i dagen kommer att bestå av mys med familj och vänner för oss alla.

/Linn

Klippsession och pressbesök!

2009-11-25T14:59:00.005+01:00

Igår kväll kom Jonna på att hon ville klippa sig, Linn ville raka ena sidan av sitt huvud ännu mer och Sonja blev sugen på att platta Michas hår så vi tog fram sax, rakapparat och plattång. Jag satte saxen i Jonny och tillslut även Mikes lockar som blev kortare.

När vi gick och la oss såg det ut som ett kaos med hår överallt! Så det första vi fick göra imorse var att dra fram dammsugaren och städa upp för...

...vid 11 kom ÖstersundsPosten och gjorde ett repotage om oss. Får se om det hamnar i tidningen på lördag kanske..vi får kolla utkik! Vi berättade om nya skivan och vår Maliresa, sen fotade de när vi spelade och fick lyssna lite på en av låtarna.

Jonny lägger kör på Heavy Dust, det var sjukt kul, hennes röst var så 'rockig' idag. Vi skrattade mycket! Får nästan lägga upp filmen sen :)

Annars har vi lagt grund på Heavy Dust och Release idag, så nu är alla låtar klara som alla är med på. Sen ikväll blir det balladen (ska invänta mörkret och tända ljus och känna in stämningen) och mer pålägg. Nu ska jag (Stive) gå och lägga sång på Release :D

Klicka på bilderna för att se dom större!

Dagen går mot sitt slut..

2009-11-24T21:39:00.004+01:00

..och vi har fått till en massa bra! Feta orgel- och synthpålägg på Stained Ivory. Blir asgött! Och vilket bra jobb Gustav gör som orkar tampas med oss hela dagarna, tack för det.
Imorn kommer ÖP vid lunch och gör ett repotage om oss, KUL! Så håll ögonen öppna på torsdag (?), både i tidningen för er som har den och på deras hemsida. Nu blir det mys och tjejsnack på sovloftet innan bädden kallar. Tack och bock för idaaag!

Man blir gla' av chokla'!

2009-11-24T17:51:00.003+01:00

Panik i Podge-lägret - Chokladen är sluut! Så vi fick ringa Kerstin som handlade åt oss i Gällö. Skönt! Nu har vi även mer kaffe och mjölk till frukostgröten :)

Min enda vän i sångrummet. Vad ska jag kalla honom? Han säger inte mycket..ser mest ut som han funderar på vad sjutton jag sjunger om.

Promenader behövs för att samla kraft. Skylten känns rätt självklar här mitt på skogsvägen.

Överbliven frukost fick blir uppstekt gröt med honung och banan till lunch. Ser kanske inte så frestande ut, men mae få int va' så kräsen!

Idag har vi hunnit spelat in sång på Take it Back och grunden till Heavy Dust. Just nu håller vi på med Stained Ivory. Sen är det "bara" Release och vår ballad Map of life kvar + en hel del pålägg, men ändå! Tycker vi jobbar på bra :)
Nu ska jag gå och ringa en gästartist som ska vara med om han kan komma hit nån dag i veckan!
/Stive

En månad kvar till jul!

2009-11-24T09:39:00.003+01:00

Gustav kom in i köket...: "Vad är det här, en effektpedal?!" och plockade upp Michaelas plattång från golvet. "HAHA, ja, den har en väldigt effekt på håret, så prova" sa vi! Så mellandottern hemkommer från huvudstaden fick visa och visst fick vi skåda en hårresande frisyr. (ojoj, jag får aldrig nog av dessa fantastiska sammankopplingar, heja)

Som ni märker har jag lite tid över..de håller på att fixa ett gitarrljud till My burden och ska nu börja spela in det. Låter gött vad jag kan höra!
/Stive

My burden

2009-11-24T08:25:00.003+01:00

Vi höll på till klockan 21 igår kväll... My Burden, låten vi var som mest peppade på kändes helt fel när vi lyssnade på den första inspelningen. Kontrollrummet fylldes av negativ energi och surläppar. "men va fan...vi som har längtat så mycket efter den här låten..." Vad gör man då? Jo - man försöker göra om den/det lite för att hitta rätt igen. I detta fall blev det jag(Jonny) som fick skrota halva mitt pianospel och hitta på nått nytt, nått bättre. Och gissa vad!? - Det blev asbra!
Fortsatte jobba med samma låt hela kvällen och la både sång och pålägg av orgel och synth.

Stive sjunger

Jonny med sin koncentrations-min "läppen"Mike lägger en ak-gura på my burden

redigering av sång

Idag börjar vi lägga lägga resterande grunder nu på morgonen, av någon outgrundlig anledning är vi något så ocoolt som piggast på morgonen. Om allt går som det ska, lägger vi sång och gitarr senare idag.

Nu blir det frulle; havreygrynsgröt och mackor och ...morötter!? (...det måste vara sonja som plockat fram dom.)

En film!

2009-11-23T13:00:00.003+01:00

Filmen är från igår när Stive spelade in Myself in a disguise. Idag har jag (Stive) spelat in sången på By natural causes och Til you find you och Jonny och Lenny la in kör. Nu fikar vi och drar snart igång med att lägga grunder på en ny låt; Take it back tror jag det blir :D Sen fortsätter vi med My burden (vi döpte just om It went wrong..)

Bilder

2009-11-23T09:19:00.004+01:00

"Vi rockar fett å DaMöb vi rockar fett, dom grymmaste av grymma som vi nånsin sett, vi rockar fett!"

Mike och Jonny dansar vilt när Stive spelar in sången till Myself in a disguise wohoo

"Kerra" och "Gurra" får sin tack-för-att-vi-får-vara-hos-er-en-hel-vecka-och-käka-spela in-basta-sova-och-leva-present av oss

Utsikt från Hylén och studion, nyss ankomna från Storstan. Norrland -We löv you!
Gustav vid mixerbordet, och nåt skit på linsen..

Inspelningsdag 1 avslutad

2009-11-22T22:28:00.002+01:00

Skörden av inspelningens första dag blev god, grunder(bas, trummor och piano) på 3 låtar är färdiga och även vissa gitarrpålägg hann vi med. Jag(Jonny) lekte med min favorit-synth(Korg microX) och hittade både goa orglar till att feta upp refränger med och lite mysiga pads till balladen. Stive har lagt sång på Myself in a disguise, mycket bra insats av henne! Jag och Stive fixade även nyss stämmor till By natural causes, ingen hejd på kreativiteten idag.

Klockan är halv elva och vi är slutkörda. Resten av gänget har redan tagit plats uppe på sovloftet och jag längtar efter att göra dom sällskap. Imorgon sätter vi igång vis nio-tiden och fortsätter lägga grunder, troligtvis börjar vi med Take it back.

Godnatt alla, nu drömlandet kalla!

Två grunder; fika.

2009-11-22T13:15:00.003+01:00

Det har börjat snöa! Rätt blaskig snö, men ändå. Om det fortsätter så här så kanske det blir pulkåkning i slutet av veckan ändå :) Här är Hyléns adventsgran och utsikten över Revsundssjön.

Nu har vi lagt grunden (trummor, bas och piano) till två låtar; Til You Find You och Myself in a Disguise. Det här är så roligt! Nu blir det en kort fikarast med rester från igår och sen lägger vi grunden till minst en låt till. Vi tänkte köra två låtar/dag, men det är lättare att lägga grunderna på så många som möjligt fört och göra pålägg och sång sen. Så det är väl lika bra.

Nu blir det nog By Natural Causes, vår låt om Jämtland :)
Jonna har hittat en mugg med kaniner på och blev nostalgisk, på ett 80-talistsätt, hehe.

Frukost dag 1

2009-11-22T10:00:00.003+01:00

Messmörsmys :)

Jonny och Mike avnjuter första frukosten i Studion. I bakgrunden syns lampan som Jonna snickrat ihop till sin far.

Gröt med Revsundslingonsylt!

EKO-mjölk vi gillar!

Sonny laddade med mackor och nu sitter resten av bandet inne i studiorummet och kollar det sista med ljudet innan vi drar igång med att spela in första låten; Til You Find You!

Soundcheck och bastun avklarad!

2009-11-21T23:51:00.003+01:00

Kvällen blev go'. Alla testade ljud en stund innan middagen vid halv 8. Jonnas mamma Kerstin hade gjort en underbar laxpaj och bjöd på glögg som fördrink. Mys! Podge kom då med en liten överraskning till herr och fru Hylén; ett paket fyllt med härliga go'saker i form av choklad- och kaneltäckta mandlar, mockabönor, torkade pomeransskal, äppelsenap, hallonvinäger, ett fint rött vin och två lyktor att hänga utanför bastun. De blev så glada :) (om vi hade haft med sladdarna till en viss kamera hade jag kunnat lägga upp bilder på det..)

Trippelskeden i de mysiga sovalkoverna på loftet.

Sen dök två män upp som av en händelse! Våra två kära gymnasiepolare Jakob och Tobias. Linn hade lockat dom med (oss) bastun så de tog bilen från Ö-sund och körde ut ända it. Riktigt skoj att träffa dom igen. Så efter middagen gick vi tillbaka till studion som ligger ute på familjens gård. Kollade gitarr och testade sen att spela in en kort snutt. Det är gött ljud i Gustavs högtalare! Det här blir riktigt roligt! Mellan tagningarna sprang Jonna ut och eldade i bastun så tillslut var den tillräckligt varm och vi tillräckligt redå. Så nu har vi suttit och svettats där ett tag. Dax för dusch nu, bädda och sen sova. Imorn går vi upp vid 8 och käkar. Sen kör på med första låten :)

Sov gott!
/Podge

Home Studio

2009-11-21T16:05:00.002+01:00

Podge har anlänt! Efter en tågresa på ca 5 h, mathandling i Bräcke och en härlig fika i familjen Hyléns hemtrevliga kök har vi nu börjat packa upp våra grejer. Härligt att äntligen vara framme, som vi har längtat! Jämtland är precis lika kyligt som vi minns det. Oj, det lät fel. Men på ett bra och minnesrikt sätt alltså. Nu blir det en del jam och sista inrep innan vi sätter igång. Kanske eldar vi igång bastun lite senare :)
Hörs snart igen, Stive.

www.homestudio.se

Nu bär det av mot inspelning!

2009-11-21T00:21:00.003+01:00

MOT JÄMTLAND!

HURRA! Äntligen är tiden kommen :D Imorn kl 07.58 tar vi tåget hem till skogarnas skogar, byn Revsund och familjen Hylén för att spela in vår nya skiva! Vi är så galet peppade och det här kommer bli ett rikigt skönt avbrott från Sthlms-livet. Vi ska spela in, elda i bastun och kanske även i badtunnan, spela in, laga god mat, spela in och ta sköna promenader. Vi hoppas på snö så vi kan åka pulka i backen som ligger på gården. Det kommer bilder på den sen och det mysiga loftet vi ska tillbringa nätterna på. Det här blir grejer det!

Här på bloggen kommer vi lägga upp bilder och skriva hur långt vi kommit, så följ oss varje dag för att få de fräschaste nyheterna :)

Puss&Kram från Podge

Spelning på torsdag!

2009-11-16T18:20:00.002+01:00

Hurra!

På torsdag spelar Podge på KGB på Malmskillnadsgatan i Stockholm kl 20. Arrangör är Studifrämjandet och deras klubb Stockholms Pärlor. Det blir grejer det! Vi har inte haft någon spelning sen i augusti så vi är så galet peppade! Några band till kommer att spela under kvällen och nu vill vi att ni alla kommer och lyssnar på oss och rockar lös lite :) Självklart spelar vi våra nya hits som kommer på nya plattan, så det blir en "förhandslyssning" för er som befinner sig där!

Det här blir toppenkul!

Nu drar vi och repar inför det och inspelningen som börjar i Jämtland i helgen.

Vi ses!

Maskerad!

2009-11-07T23:55:00.003+01:00

Efter repet den 31:a oktober drog vi (utom Mike som for till Jonas på Karlaplan för att nörda Naruto) till mig och Jonna i Baggeby för att göra oss iordning inför kvällens halloweenmaskerad! Kul att bli bjuden på hemmafest, det är inte ofta nu för tiden, heja!

Galna brudar utförandes sin favoritsysselsättning - utklädnad!

I replokalen hittade vi en gammal kartong som vi gjorde till ett skåp. Sonja var alltså nått slags "allt-i-allo-skåp" denna kväll. Hon kunde bjuda på lite av varje - flasköppnare/penna, klubba, marshmallows, mintpastiller eller maränger för de som var hungriga, kondom och hjärngympa bla :)

Linn blev en porslinsdocka efter ett tjockt lager smink, Jonnas gamla (men mycket vackra) blommiga klänning, korkskruvslockar, mina lååånga slivriga ögonfransar och röda små läppar!

Till Jonnas utklädnad hör en kort histora: Jag sms:ade in till P3's program "Christer" där programledaren Kitty läste upp mitt sms. Jag skrev att jag inte kunde komma på vad min kompis Sonja skulle klä ut sig till ikväll, men att hon har en brun peruk med lugg. (Sonja hittade dock inte peruken..) Då kom Kitty på att hon kunde klä ut sig till en död Laura Palmer (som visserligen är blond, men ändå) med vitt ansikte inlindad i plast från tv-serien Twin Peaks. Jonna visste ännu inte vad hon skulle klä ut sig till och kom på att vi hade en hel massa bubbelplast hemma, så hon tog idén. Tack Kitty! Och jag kan även tillägga att det var många under kvällen och hemfärden senare som ville trycka sönder luftbubblorna i plasten. Inte minst vi..

Jag bestämde mig snabbt för att vara Amy Winehouse efter att jag fått den coola peruken när jag fyllde år! Så jag googlade bilder på Amy för att få inspiration och tog vad jag hade. Jonna fick rita av hennes tatueringar för att jag helt skulle kunna gå in i rollen. Dock satt korsetten lite föör tight, så efter några timmar i den fick jag lov att åka hem och knäppa upp den för att kunna andas igen. Puuh! Men med lösögonfransar och mina högsta klackar på fötterna var kvällen fulländad!

Lev och må!

/Stina

onsdag-rep=tomt

2009-10-28T20:33:00.002+01:00

Inställt rep idag p.g.a. spretande fritidsaktiviteter. Stive har viktiga körrep och Mike skulle på biografen. Lenny passar troligtvis på att rida och Sonny bakar säkert bröd. Själv sitter jag hemma och ska sy lite i en t-shirt och teckna lite. Går inte att kommaifrån känslan av en ofullständig onsdagkväll när vi inte repar.

Lite nyheter:
- Podge känner att allt stret i replokalen gett bra resultat, nya låtarna börjar sitta som smäck och vi finslipar nu allt material inför inspelningen. Därför känner vi nu också det enorma suget efter att komma ut och spela live! Har en spelning på G i november, återkommer om mer info om den så fort det är spikat.
- Nu har föreningen "Unga Kvinnliga Kulturfrämjare" äntligen ett organisationsnummer! Yippie! Således kan vi fortsätta sökandet efter resebidrag på med seriösa ställen. (mindre yippie...det tar ju sån tid.)

Nu rycker det i Jonny-boy's syfingrar,
ma råkes!

Söndagsrep med framtidssnack.

2009-10-26T18:22:00.004+01:00

Efter att vi sagt Hej Då till Berit, Bengt-Eric och Märith for vi till replokalen för att nöta lite på nya och gamla låtar inför inspelningen. Nu börjar det låtar riktigt bra så nu kommer tankarna kring de olika påläggen vi tänkt göra på låtarna. Mer synth, gitarr, sångstämmor och percussion. Det blev även en hel del snack om framtiden. Alla har såklart mer planer i livet, men just nu ligger Podge v armast om hjärtat. Mer tid måste dock läggas ner för att komma framåt, saker måste ta tags i och vi är riktigt sugna på att fixa en spelning. Vi har skickat iväg några förfrågningar till Landet och Pluto bla. Nu väntar vi bara på svar...
Mike och Jonny med sina nyinköpta t-shirts!

Jag med min nya Muse-tröja från The Resistance-tour 2009, Gaaah!

/Stive

En härlig helg :D

2009-10-26T18:05:00.005+01:00

Denna helg innehöll något alldeles speciellt - Jag fyllde nämligen 20 år! Jiiiihouu! Väcktes på morgonen den 24:e av att Jonna bjöd på smörgåstårta, hallon/svartvinbärs-smoothie, kaffe, champagne och gräddtårta med jordgubbar, inte illa det! Frukostsällskapet bestod av mig, Jonna, Micha, styvmamma Märith, mamma Berit och styvpappa Bengt-Eric. Mycket trevligt!

Sonja, Micha och Stefan är nöjda och sköna! Fördelsedagsmiddagen bestod av älgtjärlaknul, potatisgratäng, kantarellsås och rödvinbärsgelé, mumma! Sen tre sorters tårtor - rabarbercheesecake med hallonsås, kladdkaka med mint och grädde och choklad- och hallonmoussetårta.

Sen kom en hel massa folk hem till oss i Baggeby och åt tårta och drack bål. Sen åkte jag, Jonna och Niklas till Hovet för att se Muse spela, det var en helt underbar konsert! Sen drog vi vidare hela gänget till Fasching och dansade till 4 på morgonen (kl 5 sommartid) Ojojoj vad svettiga med glada vi var sen!

Av Podge + Ninni, Jonas och Stefan fick jag en helskön peruk :D

Jag tackar för en helt fantastisk dag mina kära vänner och familjemedlemmar!

/Stina

2009-10-25T22:29:00.002+01:00

Podge samtalar om framtiden.

Spelningar är vad vi vill ha och ska därmed skaffa oss.

Ett lättare infoblad har därför utformats för arrangörer och spelställen.

Denna, tillsammans med en enklare skiva ska nu spridas på Stockholms gator och torg.

Ge oss. Vi finns!

Jonny och organisationsnummer i en härlig symbios

2009-10-19T13:43:00.004+02:00

Tjenis,
Jonny är ledig från jobbet idag och sitter således framför datorn och söker bidrag inför Mali-resan. Jag har hittills skickat ansökan till ca. 18 instutioner och fått ca. 18 negativa svar... Hur det känns?? DET ÄR BARA ATT KÄMPA PÅ!!!

Jag har skickat iväg en ansökan till och ska skicka en till innan det är dags för rep. Då har jag skickat typ 20 ansökningar, yeah. Jag har också svarat alla negativa potentiella bidragsgivare med ett "tack så mycket för ditt svar". Här är man int bitter.

Som Stive skrev i det tidigare inlägget hade vi rep/häng i repan (inte repaRn!!) i lördags. Det var ytterst gemytligt! Saker och ting tenderar ju att bli lite extra kreativa en lördagkväll... Tyvärr skulle jag upp och jobba tidigt i söndags så jag var den som gav upp tidigast på kvällen. Jag hann dock med att både dansa till sheepdog, sjunga och tangosvalsa med inlevelse till moulin rouge-love-medley´t och riva ner ett vackert tygskynke med hemsydda fillefjonker. Inte illa!

Som tidigare skrivet startade vi inför bidragssökandet en förening.Namnet blev "Unga Kvinnliga Kulturfrämjare" (F.U.K.K.) Föreningens syfte är att bidra till ökad kvinnlig närvaro i kulturella sammanhang och att upprätthålla och utveckla medlemmarnas intresse för musik och kultur. Föreningen skall verka för att förbättra medlemmarnas initiativtagande vad gäller att själva skapa arenor för att visa upp sin musik/konst och övriga kulturella uttrycksformer.
Jag är självutnämd ordförande och jag tror in facto att denna förening har potential till att bli riktigt bra! Om man får igång verksamheten ordentligt. Om man lägger manken till. Vårat första projekt är att stödja föreningens medlemmar inför deras Mali-resa. Aha...
Idag har jag kompletterat en ansökan om organisationsnummer för föreningar till skatteverket. Dom ville veta mer om oss och vårat syfte. Det tar jättelång tid att sitta och skriva ihop en massa ordbajs bara för att dom ska läsa igenom det snabbt och begära en komplettering. Så, varför behöver man organisationsnummer?? Jo, om man inte kan söka bidrag som privatpersoner från ex. kommun och landsting så kan man söka som förening. Då startar man en förening. Men för att kunna söka som en förening måste man ha ett organisationsnummer. Då ansöker man om organisationsnummer. Då får man avslag från skatteverket och måste komplettera sin ansökan. Det gör jag nu. När vi äntligen för ett organisationsj***lanummer är det troligtvis försent att söka bidrag som förening. Hehe! Men vet ni vad - det spelar ingen roll för vi åker till Mali i vilket fall!

Nu är Jonny hungrig.
Puss och slusk

Det är nämligen så här roligt att:

2009-10-18T13:34:00.002+02:00

Ninni!

Stive med den förtjusande tamburinen!

Jonas gav massage för alla behövande musiker, här knådas Mike!

Sen drog vi vidare hem till Sonja och Jonas på Karlaplan, där blev det mer musik, lekar och dans.

Tack för en härlig kväll med gänget!

2009-10-18T13:24:00.004+02:00

Christian var vår coach!

Sonny lyssnar på hans tips!

Emelie var med och lirade några gamla Podge-dängor :D

Lenny i sin snygga frilla!

Igår hade vi stor-mys-rep i vår replokal, det var riktigt trevligt! Podge drog dit tillsammans med Ninni och Emelie som var på besök, KUL! Sen kom Christian och Jonas. Vi repade lite och Christian lyssnade och gav oss tips till våra nya låtar och inför inspelningen, Tack Chris, du är grym! Sen blev det jam och andra galenskaper :D

Vi Ska Till MALI!!

2009-10-18T12:30:00.004+02:00

HURRA! Äntligen har vi bokat flygbiljetter till Mali, så nu blir det av :D

Mike och Sonny satt hela eftermiddagen och bokade och fixade, efter lite strul hit och dit fick de till allt, bra jobb! Vi kommer åka den 27:e december kl 10.10 från Arlanda, Stockholm till Paris och där kommer vi få ta en buss till en annan flygplats där vi senare på kvällen lyfter mot Malis huvudstad Bamako. Vi mellanlandar i Casablanca, så vi kommer inte fram till Bamako förns kl 02.40 den 28:e (om allt går som det ska). Men nu känns det verkligen som att vi är på väg! Hemresan blir den 11 januari 03.30 och då hoppas vi vara framme i Stockholm 21.55 samma dag. Men det blir mycket resande! Det tar ungefär ett dygn att åka bil från Ökenfestivalen till Bamakos flygplats. Men vi räknar med att få lämna festivalen innan den är slut och att resan kommer bli rolig och som en del av alla upplevelser.

När vi kommer till Bamako kommer vi få bo hos några av artisterna, eller på nått slags hotel under de första två dagarna där, sen åker vi med buss till Gao där Sweden/Mali Voices-festivalen är 31:a dec -2:a jan. Där ska vi bo i tält och blir bjudna på mat under festivaldagarna. Gött! Massor av musik och jam räknar vi med också! Sen hänger vi väl där, eller åker runt och kollar när festivalen är slut.

Den 7-9 jan är det Festival Au Desert i Essakane som vi ska åka på. Dit är det ca 40 mil från Gao och man kan endast komma dit med jeep som man hyr (inkl chaufför hoppas vi). Men fyyyy vad vi är peppade! Kolla in:

http://www.festival-au-desert.org/ för mer info om den festivalen. Nån som vill följa med?

(bilden kommer från www.mikaelplahn.se/karta29.html)

Det här blir fett!

Inge replokalsrep..

2009-09-28T21:00:00.002+02:00

Sonny hade fotbollsmöte, Lenny hade ridlektion som tog lång tid och Mike var risig, så jag stannade hemma för att vänta på Jonny. Gjorde en höstig kantarellpaj (Supergood!) som vi åt och nu ska vi börja öva. Har kollat upp mer om bidrag och kommit fram till att vi måste starta en förening för att vi lättare ska kunna få pengar. Fick tips om en hel bok som innehåller stipendier och bidrag man kan söka. Så imorn drar jag till biblan och lånar den :) Föreningen kommer nog heta: "Föreningen för unga kvinnliga musiker"

Jag gjorde melodi till en av mina texter iadag när jag kom hem från jobbet. Ska spela upp den för Jonny nu och se vad hon tycker. Sen kom jag på en rolig idé till en ny text, men den ska jag inte avslöja förns jag skrivit den, annars kommer nån sno den!

Här ser ni en bild från i sommar då vi var i Tranås och spelade, eller ja..när vi konkade på alla grejer.

Övningsdax!

/Stive

Bästa avslutningen på veckan!

2009-09-27T21:14:00.004+02:00

Ikväll träffades Podge för att öva öva öva på de nya låtarna! Jag tänkte lägga upp ett litet smakprov här på en av dom, men datorn vill inte som jag vill, så det får bli en anna dag. Lesss!!
3/5 av bandet hade varit på shoppingrunda på söder idag så de var så snygga i sina nya outfits! Sonja fyndade en brun skinnjacka och inte nåådigt vad het hon blev! Tssss....aj.
Jonna bjöd på kanelbullar från jobbet på Elfviks Gård på Lidingö (men tror det var bara jag som åt av dom..)

En strimma hopp i vårt sökande efter bidragsgivare: Lidingö stad har pengar att ge (om vi har tur och är snälla antar jag..) om vi startar en förening. Så det får vi fixa i veckan! Och imorgon anländer några speciella inbjudningar till våra föräldrar i deras brevlådor...kommentarer på detta?
Dax att samla kraft inför en ny vecka. Mer rep och utskick av ansökningar imorn!

/Stive

Jåbba, jåbba, jååbbaa!

2009-09-24T22:21:00.002+02:00

Det är vad vi gör. Men vi jobbar ju även med Podge-grejer! Så igår satt Jonny och Mike hela kvällen och knåpade ihop en ansökan för att vi ska kunna söka bidrag av olika föreningar till vår Mali-resa i dec/jan! Den blev bra, så nu hoppas vi på godhjärtade människor där ute.

Alla har fått ledigt från sina jobba oxå, hurra! Våra chefer vet hur man gynnar den unga kulturen, tack för det! Vi blir nog borta i 2 veckor om det blir som vi tänkt. Vi har inte bokat några biljetter än, men får väl ta tag i det i helgen. Och sen måste vi ju vacciera oss också om vi ska kunna hålla oss någorlunda friska. Jag ska uppdatera er mer om hur schemat blir under Maliresan då jag jag själv vet mer! Kommer bli såå spännande! Men först ska vi hinna emd en sväng upp till Jämtland oxå under ja...julafton och dan efter den, om vi har tur annandan oxå. Sen måste vi tillbaka ner till sthlm och vidare till Afrika! Blir lite knepigt att packa både vinter-/ och sommarkläder i samma väska.. :S

God natt!

/Stive

Dagens visa

2009-09-21T21:21:00.000+02:00

Måndag = REP!

Jonny anlände först till replokalen och skruvade upp klähängare, ett fint tyg (upptäckte att det var vårt överkast) och annat bra. Blev ju ännu mysigare! Vi som bara hängt där i ett halvår och har knappt fixat nått i rummet, det är ovanligt för att vara oss. Men inget är ju såklart som Gula Villan i Östersund...måste säga att vi längtar tillbaka dit. Linn hoppade fram på kryckor i dag och jag och Mike kom löpandes från jobbet för att fortsätta med vårat Roliga jobb.

Podge har blivit inbjudna till att spela på Sweden Mali Voices i Mali i Afrika denna gång. Vi spelade ju på den festivalen i sommar hemma i Oviken i Jämtland och nu kommer nästa festival! Vi vet inte rikigt vart det är vi ska, men det ska vi ta reda på. Nu behöver vi bara ledigt från våra jobb..och så ska vi söka pengar från alla möjliga organisationer för att kunna komma iväg. Vi vill ju dit och visa alla att kvinnor kan! Någon som vill ge ett bidrag? :)

Sen håller vi på att fundera över hur vårt skivomslag ska se ut...förslag någon?

Kanske är lite svårt när ni inte hört våra nya låtar..men det tycker vi med, som har hört några av dom iaf, eftersom inte alla är klara. Vi ska fortsätta klura på det.

Ikväll fick vi till Friend-låten helt! Den blev skön. Sen har vi en till nästan klar, det är bara text som fattas. Den låter lite same-aktig i melodin, och då kom vi och tänka på Jämtland när vi spelade den så det får nog bli en text om Hemma. Om Jämtland.

Jonny var ledig idag så hon har fixat med skivor med ett enklare fodral som vi ska ge bort till tänkbara spelställen här och var. Bra jobbat!

Nu blire kvällen.

/Stive

Nya låtar!

2009-09-21T21:03:00.000+02:00

Hej igen!

Jag ligger redan en dag efter, bra början..

Igår (söndag) repade vi iaf och Sonny har fått ner sina nya trummor! Gött! De är skitsnygga och större än hennes gamla, fetare kagge :) Jonny bjöd på kardemummakaka och Lenny haltade fram på sin trasiga fot (hon har blivit trampad på av en häst så den är alles gul/grön/blå/lila/röd/svart och svullen. Men den kommer nog inte ramla av hoppas jag) Mike var snyggast i sina nya brillor. Yeah. Vi passade på att dammsuga vårt halvskabbiga rum oxå, så nu kan man sitta på golvet och fika utan att behöva skicka brallorna på kemtvätt efteråt.

Vi har börjat få till en ny låt som heter Friend (smakprov kommer snart upp här) Nu börjar delarna sitta ihop i den och man kan känna gunget!

/Stive

2009-09-18T11:10:00.001+02:00

Hej hopp!
Här kommer du kunna följa Podge nästan varje dag. När vi skriver musik, har ett gig eller bara har lite att göra. Jag (Stina) ska försöka lägga upp lite roliga grejer för Er att titta på. Vi har en hel del bilder på lager, såna som ännu inte publicerats eller visats offentligt kommer här kunna skådas :)

Hoppas ni kommer gilla sidan och öka Ert intresse för oss och vår musik!

Var inte blyga med att även besöka vår Myspace: www.myspace.com/podgesweden
Där kan ni läsa lite om hur vi började och lyssna på go´a låtar.

Just nu träffas vi i Podge flera gånger i veckan i vår replokal i Hjorthagen för att skriva nya låtar. Trots att alla är väldigt trötta efter en hel dags arbete, runt om i Stockholm, så har vi fått till flera låtar som vi känner oss helnöjda med! Det vi lever på där i Repar'n, som bilden visar, är de chokladfudge jag köpte i London (bigpack!) och kaffe. Mycket mumsigt! I slutet av november åker vi iaf hem till Jämtland och spelar in en skiva. Det kommer bli grymt! Vi är så peppade!

Hörs snart igen!